Vår expert Oskar Esping svarar på en läsarfråga. Man brukar ju anta RF=80% för betong utomhus när man ska anta nominell krympning i betong. Men om man har en betongplatta (vct =0,50) utomhus i kontakt med jord. Jag tänker att mht kapillärsugning och att betongen är tät (torkar långsamt) så vore det rimligt att anta en högre RF (minst 90%) för att inte erhålla en överdriven minimiarmeringsmängd enligt 1992-1-1.
Vår expert Oskar Esping svarar på en läsarfråga. Vi har i dagarna haft en besiktning av hyresrätter med balkongplattor. Under byggtiden har det legat mindre metallföremål typ spik som någon tappat och hållare från skyddsräcke på balkongerna som orsakat bruna märken på några av balkongplattorna. Beställarens besiktningsman har tagit upp dessa som rostmärken i sin bilaga med anmärkningar trots att det i min uppfattning är minimala brunna märken av rost, som inte påverkar något.
Oskar Esping svarar på fråga. Det är så många olika märken på dammbindningar så jag undrar om det ens spelar någon roll vilket man använder. Lutar åt BetSil men Hagmans verkar likvärdigt. Det gäller garagegolv så det ska helst stå emot oljefläckar./Kicki
Fråga Experten! Jag bor i ett hus byggt på 1930-talet och för tre år sedan fick jag hjälp att gjuta om betongplattan på en balkong/altan. Plattan har två funktioner, dels utgör den golvet på den uteplats där vi har vårt matbord, dels utgör den tak till en del av källarvåningen där jag har en liten snickarbod/verkstad.
Vi tänkte gjuta vår köksbänkskiva i betong. Och vi vill ha den i beige/naturvit/sandfärgat ungefär. Men vi är osäkra på hur vi ska blanda och vilka färger vi ska blanda för att få till den färgen, har du några tips? Vilken är den bästa betongblandningen för en bänkskiva? /Anahita
Har en källargrund från 1946. Murad direkt på sanden finns någon slags sula, på vissa ställen med lite sten och grus men den är också söndervittrad. Grundvattnet är högt och hålstenen står i vatten på vissa ställen. Invändigt i den gamla potatiskällaren som ligger lägre finns en gammal undergjutning som går halva vägen in under betonghålstenen. Det trycks vatten upp under sulan. Det är ett dödsbo så vi har inga uppgifter om när eller hur det är gjort. Vi håller på med en omdränering och hålstenen var helt söndervittrad på utsidan det är bara sand som faller ned kvar. Vi kunde inte hitta någon som kunde hjälpa oss med detta på flera veckor så vi fick ett förslag från en som jobbar med grunder att bygga form på utsidan med hjälp av isodränskivor, en fiberduk samt distanser som håller skivorna på plats så det bildas ett hålrum. Då skulle man kunna fylla hålrummet från insidan via de stora håligheterna i betonghålstenen.
Hur ska jag på bästa sätt reparera gammalt betonggolv i garage, troligen från 1960-talet, som bara pulveriseras på ytan där bilen stått? Ytan blir som dammig sand som jag till en början trodde endast var ostädat. Men det går inte att sopa bort då det bara fortsätter falla sönder i damm/smul med små vita pulverhögar, mest vintertid. Garaget är oisolerat och har ett ganska intakt golv där bilen inte stått, så gissar att vägsalt, snöslask och fukt/frost är en del av förklaringen?
Undrar hur en typ tio procents prishöjning på cement slår på färdig betong. Alltså hur stor del av betongpriset består av cementkostnaden?/Johan Hej Johan, din fråga är intressant, och aktuell då Cementa “flaggar” för eventuell cementbrist och höjda priser.Lite grovt kan man säga att ca 2/3 av receptkostnaden utgörs av cementet, och ca 1/3 av ballasten (samt några % av tillsatsmedel). Men detta kan också variera ganska mycket, beroende på exempelvis cementtyp, ballastens vattenbehov, stenstorlek, konsistensklass, hållfasthetsklass/vct, lokalisering, osv.
är beroende av att företagen i branschen engagerar sig och bidrar ekonomiskt. Därför tackar vi företagen som engagerar sig tillsammans med oss: Bekaert, Swisspearl, Pretec, Linotol, Bemix och Rebet.