– Här har Norrköping varit extra framgångsrika, säger Pär Karlsson på Svensk Försäkring.
Bakom Norrköping återfinns Boden, Helsingborg, Kristianstad, Linköping och Lomma i toppskiktet. Gemensamt för de högst rankade är politiska beslut, resursfördelning och strategisk uppföljning.
Samtidigt visar rapporten på stora skillnader i landets 290 kommuner. Poängen sträcker sig från 0 till 33, där 24 kommuner når över 30 poäng – en ökning från 19 i fjol. Men 43 kommuner hamnar under 10 poäng. Bland dessa finns Gällivare, Munkfors, Dals-Ed, Grums och Lessebo – de fem sämst rankade i årets kartläggning .
Det är främst små kommuner som halkar efter, vilket ofta beror på begränsade resurser och kompetens, enligt rapportförfattarna.
Av de tio största kommunerna i Sverige sticker Helsingborg ut positivt – plats 3 i rankningen. Göteborg hamnar på plats 39 och Stockholm på plats 45. Övriga storstäder som Uppsala (plats 63), Malmö (82) och Västerås (129) placerar sig betydligt längre ner, trots större resurser.
– Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra behöver alla arbeta aktivt med att anpassa samhället för ett allt mer extremt väder, säger Magnus Hennlock vid IVL.
Han påpekar att mycket arbete återstår, trots framsteg.
– Det har gått tio år sedan vår första kartläggning. Tempot i klimatanpassningen behöver öka.
Rankningen i Klimatanpassning 2025 bygger på en enkätundersökning som utgår från EU:s sexstegsmodell för klimatanpassning, kallad Adaptation Support Tool. Kommunerna får poäng utifrån hur långt de kommit inom varje steg. Här är en sammanfattning av vad som ger poäng:
Varje delmoment har delfrågor med poäng, där full poäng kräver både strategisk och operativ nivå samt dokumentation. Totalpoängen (max 33) speglar hur systematiskt och konkret kommunen arbetar med klimatanpassning.
Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.
Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.
Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.