Fixfabriken grundades 1925 av ingenjören Sigurd Walter Bengtsson. Företaget blev snabbt känt för sin Fix-spanjolett, en innovativ låsanordning för fönster och dörrar, som lade grunden för fabrikens framgång. Under årens lopp breddades produktionen till att omfatta allt från strumpstickor och virknålar till den så kallade “Takgöken”, en körriktningsvisare som under en tid monterades på Volvos bilar.
Bostadsrättsföreningen Spanjoletten med 141 moderna bostäder växer nu fram med Olsson Lyckefors som arkitekter.
Efter att fabriksverksamheten upphörde stod området inför en ny era. HSB Göteborg och Fastighets AB Balder förvärvade tomten 2012 med ambitionen att omvandla den till ett bostadsområde. Detta ledde bland annat till utvecklingen av HSB:s bostadsrättsförening Spanjoletten, där 141 moderna bostäder nu växer fram. Projektet har präglats av en stark vilja att integrera områdets industriella arv i den nya bebyggelsen.
En av de mest framträdande aspekterna i utvecklingen av Spanjoletten är det omfattande återbruket av material från den ursprungliga fabriken:
• Tegel: Det gamla teglet från fabriken har varsamt demonterats, rengjorts och kvalitetskontrollerats för att sedan återanvändas i de nya byggnaderna. Detta bidrar inte bara till hållbarhet utan bevarar även den estetiska kopplingen till områdets historia.
• Fönster och portar: Karakteristiska fönster och garageportar från den ursprungliga byggnaden har restaurerats och integrerats i den nya arkitekturen, vilket skapar en harmonisk blandning av gammalt och nytt.
Marcus Hansson, projektchef på HSB Göteborg, betonar vikten av återbruket: “Att i större utsträckning använda återbrukade material är ett viktigt steg mot omställningen till ett mer cirkulärt byggande. Återbruk är dessutom ett betydelsefullt sätt att ta vara på platsens historia och identitet, och har förstås ett stort estetiskt värde.”
Arkitekturen i Spanjoletten är starkt influerad av den tidigare industrimiljön. Fasaderna pryds av tegeldetaljer med ramar och dekorativa mönster, inspirerade av både den gamla Fixfabriken och de omkringliggande tegelhusen från förra sekelskiftet. Denna designfilosofi skapar en visuell kontinuitet och förankrar det nya kvarteret i sin historiska kontext.
Ekportar, träpartier, kalkstensgolv, räcken och takfötter är exempel på detaljer som fått nytt liv.
”En av utmaningarna har varit att skapa moderna bostäder som uppfyller dagens krav men samtidigt bevarar byggnadens själ och historiska identitet. Att omvandla industrihistoriska byggnader till moderna, hållbara bostäder är svårt. Att uppnå Miljöbyggnad Silver-certifiering i en sådan transformation är ännu svårare,” skriver arkitekterna Olsson Lyckefors på LinkedIn.
De skriver också att ”viktiga antikvariska åtgärder har varit att behålla så mycket av det ursprungliga som möjligt genom varsam restaurering. Ekportar, träpartier, kalkstensgolv, räcken och takfötter är exempel på detaljer som fått nytt liv.”
Återbruksprocessen har dock inte varit utan utmaningar. Att säkerställa att de återanvända materialen uppfyller moderna byggstandarder kräver noggrann planering och kvalitetskontroll. Trots dessa hinder har projektet visat att det är möjligt att kombinera hållbarhet med estetik och funktionalitet.
Mer om Spanjoletten:
Byggherre: HSB Göteborg
Entreprenör: NCC
Arkitekt: Olsson Lyckefors
Omfattning: Nybyggnation av 141 bostadsrätter, 26-158 kvm
Miljöcertifieringar: prel. Miljöbyggnad Silver
Service och innehåll: Övernattningslägenhet, tvättstuga, gemensamhetslokal, bilpool, laddningsstolpar vid samtliga p-platser, miljörum, barnvagns- och cykelparkering.
Inflytt: 2024
Betonggalan 2025 äger rum den 13 november på Grand Hôtel i Stockholm. Nu öppnar vi för förslag till priser i alla kategorier. Känner du någon? Eller varför inte föreslå dig själv!?
Det svenska företaget Cemvision fortsätter att knyta kontakter. Cemvisions cement bygger på en cirkulär produktionsprocess där restmaterial från andra industrier ersätter cement. Senast ut att göra ett samarbete är Skanska.
Vilka klimatåtgärder gör mest nytta – och vem bestämmer? Ett nytt digitalt verktyg ska hjälpa kommuner att få bättre koll på sina utsläpp och fatta smartare beslut.