AI-utvecklingen stärker arkitektens roll

En revolution kanske står och stampar utanför arkitektkontorets dörr. AI-utvecklingen går enormt fort, och det är i synnerhet det som kallas ”white collar”-jobb som påverkas. Arkitekterna är inte undantagna.

– Utvecklingen rymmer både hot och möjligheter. Men jag ser framför allt en stor möjlighet för arkitekterna att ta en större plats i byggprocessen, säger David Andréen, docent vid Lunds Universitet, som både forskar och undervisar inom arkitektur.

Den positiva bilden delas av Kaj Granath, universitetslektor på Chalmers.

– Jag är avundsjuk på de som idag utbildar sig till arkitekter. De kommer att få vara med på en fantastisk resa.

Han ser många möjligheter, men en konkret och ganska närliggande förändring kommer att innebära att enkla arbetsmoment automatiseras.

– Arkitektuppdraget innehåller delar som är ganska oglamorösa, där många timmar läggs på ganska monotona arbetsmoment. Här tror jag att väldigt mycket kommer att förändras med modern teknik och AI.

David Andréen i Lund tror att teknikutvecklingen även kommer att öppna både för en ny estetik och för nya arbetssätt.

– Vi har idag ett väldigt standardiserat sätt att jobba, exempelvis inom materialsidan. Med moderna verktyg och AI-utvecklingen i ryggen bör det vara möjligt att tänka bort dessa standarder, säger han.

Standarderna har, för många, skapat en trygghet: både för de som designar, bygger, beställer och nyttjar. Men David Andréen tror att vi framöver kommer att ha samma tilltro till design som skapats av AI-systemen.

– Inte minst kommer detta att skapa möjligheter att få en ökad variation i byggandet, något som jag tror kommer att uppskattas i bredare kretsar.

Tekniken är redan långt framme och varken kreativitet eller möjlighet att nyttja den är det som kommer att hindra en snabb förändring. Om utvecklingen dröjer beror det snarare på kulturer och invanda mönster.

– Byggsektorn är komplex och går inte att jämföra med industriell produktion rakt av. Men vi står inför en större förändring, där AI har påskyndat den automatisering som många pratat om i byggbranschen, säger David Andréen.

En förändring handlar om vad en arkitekt – eller ett arkitektkontor – levererar.

– Många tänker på arkitektens roll som att ta fram en form som sedan kan presenteras med olika bilder. Eftersom den delen numera kan göras så mycket snabbare kommer fokus att flyttas mot andra frågor, såsom hur produktionen ska gå till, till att förstå bredare samband och de mjuka frågorna.

Uppdraget blir därmed mer komplext, men det gör det också möjligt för arkitekten att åta sig en större roll.

Jesper Magnusson, programledare för arkitektutbildningen i Lund, delar den uppfattningen.

– Det kommer att bli ett ökat fokus på det innehållsmässiga och bidra till att processerna kommer att förenklas.

I det kommer också ett närmande till ingenjörens roll.

– I Sverige har vi haft en unik uppdelning mellan vad arkitekten gör och vad ingenjören gör. Jag hoppas och tror att dessa två världar kommer närmare varandra genom AI- och teknikutvecklingen, säger David Andréen.

Även Kaj Granath på Chalmers tror att ingenjören och arkitekten kommer närmare varandra.

– Tidigare var ingenjörerna snabbare på att ta till sig olika digitala verktyg, medan arkitekterna var lite sämre. Nu upplever jag att det går väldigt fort framåt, inte minst på arkitektsidan.

Detta kommer även att påverka arkitektutbildningen, där perspektiven måste mötas.

– Men kulturerna hos ingenjörerna är väldigt annorlunda än den som finns hos arkitekterna. Den kulturskillnaden bidrar ju inte direkt till att ett närmande kommer att gå fort, säger David Andréen.

En hypotes är ju att framtidens AI-system kommer att vara smartare än människan. Där är vi inte ännu, säger Kaj Granath.

– En duktig arkitekt är fortfarande bättre än ett AI-system.