Vartannat år sammanställer Svenska Miljöemissionsdata, där IVL Svenska Miljöinstitutet ingår, uppgifter om avfallsflöden i Sverige på uppdrag av Naturvårdsverket.
Rapporten Avfall i Sverige 2022 visar att det i Sverige genererades sammanlagt 164 miljoner ton avfall 2022, varav 157 miljoner ton var icke-farligt avfall och 7,2 miljoner ton farligt. Det innebär en ökning från 2020, men ökningen beror framför allt på att metoden för insamling av data har utvecklats.
– Det ger betydande skillnader jämfört med tidigare rapporter, men det är ändå glädjande att vi nu har en mer heltäckande insamling av data. Det innebär samtidigt att slutsatser om trender och förändringar inte kan göras. Först om ett par år kommer vi att ha tillräckligt med data för att kunna dra slutsatser om utvecklingen, säger Carolina Landerdahl på IVL, som varit en av projektledarna för att ta fram den nationella avfallsstatistiken.
Mineralavfall, där gruvavfall, mineraliskt bygg- och rivningsavfall, jord och muddermassor ingår, stod för den största mängden, 141 miljoner ton. Det behandlas till stor del genom deponering eller annat bortskaffande.
När mineralavfallet räknas bort återstår 22,6 miljoner ton avfall. De största delarna av det kommer från byggbranschen (13,6 miljoner ton), hushållssektorn (4,5 miljoner ton) och energiförsörjning (2,0 miljoner ton). Statistiken visar att 7,2 miljoner ton av det avfallet materialåtervanns, exempelvis genom återvinning till samma material, markspridning eller som konstruktionsmaterial. Den enskilt största metoden för slutbehandling är dock energiåtervinning – 6,7 miljoner ton avfall eldades i det syftet.
Mer om Avfall och materialåtervinning i betongbranschen 2022
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.