
Det slog mig helt nyligen: programvaror sitter inte längre stilla på skrivbordet. De har rest sig och klivit rakt in i våra projekt och blivit en aktör.
Jag har länge sett digitala AI-verktyg som just verktyg eller appar. Något som effektiviserar, automatiserar och snabbar upp våra processer. Men jag inser nu att det är en både förenklad och begränsande bild. För bakom varje programvara finns förstås ett bolag. Och i varje bolag finns människor. Arkitekter, ingenjörer och strateger som också vill ha del av konsultkakan i projekten.
I samhällsbyggnadsbranschen är vi vana vid tydliga och invanda roller. Kommun, beställare och olika typer av konsultroller. Men nu förändras rollkartan. Programvaruleverantörer tar plats i projekten; AI-CAD är kanske snart lika självklar vid projektstart som elkonsulten. De bidrar inte bara med data, utan med analys, scenarier och konkreta förslag. De börjar agera som konsulter. Och de gör det bra.
De bygger relationer, inger förtroende och paketerar sina lösningar tillsammans med tekniken. De säljer inte bara licenser, utan värdeskapande i projektet. Och de är sökande kring sina affärsmodeller på samma sätt som vi: per projekt, per delleverans, per effekt. Det är lätt att glömma att även teknikbolagen består av människor som försöker hitta sin plats i samma förändring som resten av branschen. Och som start-up är de betydligt mer rörliga än byråer som varit igång i decennier.
Vi konkurrerar inte längre bara med varandra, utan också med konsultkollegorna anställda på de plattformar vi använder när de själva väljer att agera som arkitekter
Det innebär att konkurrensen förändras. Vi konkurrerar inte längre bara med varandra, utan också med konsultkollegorna anställda på de plattformar vi använder när de själva väljer att agera som arkitekter. Det innebär också att arkitektkontoret som arbetsplats konkurrensutsätts. På vilken plats och i vilken roll utförs yrkets förutsättningar bäst?
Samtidigt öppnar det för nya konstellationer. Roller flyter ihop och värde börjar nu att delas på nya sätt. Projekt där beställare, konsulter och AI-bolag tillsammans utvecklar lösningar. Det är egentligen inte helt nytt; vi har alltid arbetat i projekt och i nätverk av kompetenser. Skillnaden är att några av de nya aktörerna tidigare sågs som passiva verktyg eller insticksprogram. Nu sitter de med vid bordet.
Kanske är det just nu gränsen mellan verktyg och aktör börjar lösas upp. Och kanske är det där nästa stora omförhandling av arkitektrollen tar sin början.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.