Bygg- och beredskap: Vad väntar bygg- och fastighetsbranschen?

Nu startar ByggFramtid en artikelserie om vad omställningen till högre beredskap kommer att innebära för dig som samhällsbyggare.

Det svenska totalförsvaret omfattar både militärt och civilt försvar. Det civila försvaret ska säkerställa att samhällets grundläggande funktioner fungerar även vid kris och höjd beredskap: transporter, energiförsörjning, vatten och avlopp, digital infrastruktur och byggnader. I detta system är näringslivet och uttalad del.

Enligt fd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som nu bytt namn till Myndigheten för civilt försvar, ska företag som verkar inom samhällsviktig verksamhet bidra till samhällets motståndskraft genom planering, robusta lösningar och förmåga att ställa om.

Under januari skickas den nya broschyren Beredskap för företag – om krisen eller kriget kommer till cirka 130 000 arbetsställen i Sverige. Broschyren riktar sig särskilt till arbetsgivare och ger praktiska råd om hur företag kan planera, öva och stärka sin beredskap – från personal- och materialförsörjning till cybersäkerhet och samverkan med myndigheter. Det är första gången en motsvarande broschyr som framgår specifikt för näringslivet.

Det är ett lovvärt initiativ, men det finns fortfarande många frågor att ställa och reda ut.

I händelse av krig kommer bygg- och anläggningsföretag att behöva reparera bostäder, offentliga byggnader eller anläggningar som raserats. Den tidigare byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) lades ned 2007 och nu pågår ett statligt arbete för att tydligare reglera näringslivets roll i totalförsvaret. Hur kommer det regelverket att se ut?

I dag påverkas branschen av ett ramverk av lagar och förordningar, däribland säkerhetsskyddslagen, regler om kommuners och regioners ansvar vid kris samt bestämmelser kopplade till totalförsvar och höjd beredskap. Dessa ger staten ökade möjligheter att prioritera samhällsviktiga funktioner och resurser vid allvarliga störningar.

Mycket ska komma på plats samtidigt och det är bråttom med tanke på det osäkra omvärldsläget. Riksrevisionen har i sin granskning slagit fast att uppbyggnaden av det civila försvaret hittills präglats av otydlig styrning och ansvarsfördelning. Planeringen tog fart relativt sent, och näringslivets roll – där bygg-, anläggnings- och fastighetssektorn ingår – är ännu inte fullt ut konkretiserat. För samhällsbyggare skapar det osäkerhet kring vilka krav som faktiskt kommer att ställas och när.

I praktiken handlar beredskap för samhällsbyggandet om tre förmågor: att bygga robust, att kunna reparera och återställa snabbt samt att prioritera rätt när resurser är begränsade. Myndighetsanalyser och internationella erfarenheter visar att civil infrastruktur ofta belastas hårt vid kriser, inte bara genom direkta skador, utan genom störningar i materialförsörjning, energi och logistik. Det gör frågor om redundans, lokala materialflöden och långsiktiga förvaltningsstrategier och viktiga att besvara.

Här väcks många frågor. En av dem är om ökade beredskapskrav står i konflikt med hållbarhets- och innovationsambitioner – eller om motsatsen gäller? Byggande med lång livslängd, låg resursförbrukning och god reparerbarhet stärker ofta både klimatprestanda över livscykeln och samhällets förmåga att hantera kriser.

Beredskap håller på att bli en ny grundförutsättning för samhällsbyggandet. Men hur omställningen ska gå till i praktiken är ännu inte fullt ut utrett. För bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen innebär det ett skifte från att optimera kostnaden och tempot till att också bygga för uthållighet – samtidigt som innovation, hållbarhet och kostnadseffektivitet måste värnas.

I kommande artiklar vill vi undersöka:

• Vad innebär säkerhetsskydd och beredskapskrav konkreta för entreprenörer, konsulter och fastighetsägare i vardagen?
• Hur säkerställs tillgång till material, energi och kompetens vid kris eller höjd beredskap – och vilken roll kan cirkulära och lokala lösningar spela?
• Hur kan robusthet och redundans förenas med klimatmål, resurseffektivitet och innovation i samhällsbyggandet?
• Hur ska företag förbereda sig för frågor som krigsplacering av personliga, statliga dispositioner över maskiner och fordon samt andra ingripanden i verksamheten vid höjd beredskap eller krig?
• Vad kommer den kommande lagstiftningen om näringslivets beredskap att innebära för bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen i praktiken?

Vill du bidra?
ByggFramtid söker nu röster från bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen. Har du insikter, kunskap eller erfarenheter av hur beredskapsfrågor påverkar din verksamhet, planering, investeringar, innovation eller hållbarhetsarbete? Hör gärna av dig till redaktionen – detta startar på en bred granskning där branschens perspektiv är avgörande.
Mejla: cecilia@byggframtid.se