Artikel #2: Nya byggregler släpper fram yrkesstoltheten

Ambitionen bakom de nya byggreglerna som just nu införs är att öka möjligheten till innovation, teknisk utveckling och främja effektiviteten. Regelförändringarna har givit upphov till stor debatt i branschen.

Och länge har kritikerna varit de mest högljudda. Men det finns gott om hoppfulla i branschen – delar av dessa röster hördes i vår första artikel på temat. Vi har sökt efter fler, som ser potentialen.

Anders Persson, chef för strategisk utveckling och internationella frågor på Innovationsföretagen, menar att förändringarna inte är så dramatiska, som många har hävdat.

– I grunden har vi samma lagar och författningar som innan. Det som hänt är att de allmänna råden tagits bort. Så egentligen är det inte så stor sak i formell mening, säger han.

Däremot är det en kulturförändring som måste till.

– Det handlar om att sluta fokusera på specifika lösningar – och att sluta peka på att någon annan talat om hur vi ska bygga.

– Jag hoppas att detta kan stärka yrkesstoltheten hos alla som bygger: arkitekter, tekniska konsulter, elektriker, rörmokare, plåtslagare. Deras förmåga och kunskap behöver erkännas och utnyttjas mer, säger Anders Persson.

Phillip Engerdahl Hayes är chef för Byggbranschens utbildningscenter. Han tror att många i branschen förstår bakgrunden till förändringarna.

– De nya reglerna innebär större utrymme för egna lösningar, vilket uppfattas som positivt av många delar av branschen, säger han.

– Det är ett tydligt skifte från detaljstyrning till ansvar. De nya byggreglerna är mer funktionsbaserade och saknar i stor utsträckning allmänna råd, vilket innebär att varje projekt i högre grad behöver visa hur kraven uppfylls.

Anders Persson på Innovationsföretagen är tydlig med att han tror mycket på det nya regelverket och förändringarna.

– Det är en mycket, mycket bra förändring. Det flyttar bedömningen till den som sitter på sakkompetensen.

Phillip Engerdahl Hayes tror att sektorn kommer att klara av omställningen bra.

– Branschen har erfarenhet av att anpassa sig till förändrade regelverk, men de nya byggreglerna innebär ett förändrat arbetssätt. Det kan därför ta tid innan tillämpningen blir enhetlig.

Han menar att potentialen framför allt ligger i den ökade flexibiliteten.

– Funktionskraven öppnar för fler tekniska lösningar och möjliggör att projekt anpassas efter plats, förutsättningar och mål, i stället för att följa standardlösningar.

Om det därmed också leder till ökad innovation, det är Anders Persson på Innovationsföretagen försiktigt tveksam till.

– Men det tydliggör byggherrens roll i ett projekt. Det skulle kunna innebära att kvalitet får större fokus och kanske även att nya tekniska lösningar kan nyttjas om de löser ett problem på ett nytt sätt.

Den inledande kritiken mot de nya reglerna håller på att ersättas av en mer positiv diskussion, tror han.

– Men det kommer att finnas utmaningar under en övergångstid, inte minst kopplat till kommunernas roll och ansvar.

Därför bör Boverket vara extra noga med information och stöd till kommunerna, så att övergången blir bra.

– Detta är framför allt en kulturförändring för branschen, och den tar tid.

Den uppfattningen delas av Phillip Engerdahl Hayes på Byggbranschens utbildningscenter:

– Förutsättningarna att ställa om kan variera mellan olika aktörer, beroende på resurser, arbetssätt och kompetens. Sammantaget talar det för en övergångsperiod där tillämpningen utvecklas successivt.