Tuva Doslic Isaksson efter ett halvt år på Sweco.
Jag har knappt hunnit greppa att vi redan är inne i april och att våren är här. Jag har hunnit vara på Sweco i ett halvår och månaderna har gått i en rasande fart! Som alltid när man är ny på jobbet är det mycket nya intryck och nya saker att lära, därav en viss radiotystnad från min sida. Nu känner jag mig mer varm i kläderna och tänkte att ni kanske är nyfikna på vad jag faktiskt sysslar med!
Just nu arbetar jag i projekt av helt olika karaktär; byggprojektering av ett stort vattenreningsverk i Stockholm och ett järnvägsprojekt med planering av en ny tågstation i Gävle.
I reningsverket får jag arbeta mycket med BIM och kvalitetssäkring av digital dokumentation medan jag i järnvägsprojektet har GIS och kartmaterial som mitt ansvarsområde. Bäst gillar jag kontrasterna mellan uppdragen och att jag har olika roller, det ger mig en variation jag behöver för att trivas.
I min roll som BIM- och datasamordnare får jag vara en del av det team som möjliggör samhällsbyggnadsbranschens digitaliseringsresa. Året var 2017 när regeringen presenterade sin digitaliseringsstrategi med visionen om ett hållbart digitaliserat Sverige. Det övergripande målet att “Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” (prop. 2011/12:1, utg. omr. 22, bet. 2011/12:TU1, rskr. 2011/12:87).
Den digitala revolutionen hade sin början redan på 90-talet när internet blev allt mer tillgängligt i de privata hushållen. Sedan dess har utvecklingen bokstavligt talat exploderat och digitaliseringen har fått en fundamental betydelse i våra liv, men framför allt för teknik och innovation. Ta byggbranschen till exempel, där vi så sent som på 1990-talet fortfarande använde ritbord och de första CAD-programmen hade precis lanserats. Det är svårt att inte fascineras av hur långt vi kommit idag och vart vi är på väg. Med dagens digitala teknik kan vi ta våra projekt till en helt andra dimensioner redan i tidigt planeringsstadium, men också efter byggtiden under förvaltning och underhåll.
BIM – Building Information Modelling är kanske ett av branschens hetaste ämnen just nu och ni är förmodligen redan bekanta med begreppet. BIM handlar om att skapa modeller som bär information genom hela byggprocessens livscykel och går att tillämpa för en uppsjö av analyser och underlag med syftet att effektivisera, optimera och kvalitetssäkra bygg- och förvaltningsprocesser. Visualisering och samordning i 3D har gjort att kollisioner upptäckts i tid och således besparat montageteam åtskilliga arbetstimmar, jämfört med att behöva lösa problemen akut på arbetsplatsen. Modellerna öppnar upp till en helt annan förståelse och dialog discipliner emellan och fungerar utmärkt som diskussionsunderlag.
När vi började tillämpa BIM i vår projektering av trappor sparade vi åtskilliga timmar på att kontrollera anslutningar, upplag och fri höjd, något som i 2D kan vara nog så tidsödande. Samtidigt kunde vi kommunicera betydligt bättre med beställare projektörer, produktion och montage när vi hade modellen som utgångspunkt.
BIM är ett fantastiskt verktyg för att hantera komplexa geometrier och öppnar upp fler ögon i granskningsskedet. Hittills har den visuella biten av BIM fått mest uppmärksamhet, medan det riktigt kraftfulla egentligen ligger i all information modellerna kan innehålla. Det känns som att användningsområdena för BIM blir allt fler möjligheterna det ger, är minst lika många! Dagsljusanalyser, energiberäkningar, utrymningsplaner, LCA, underhållssystem, inköpsunderlag och produktutveckling är bara en bråkdel av allt som går att göra med BIM. Även utmaningar som materialsvinn och klimatavtryck blir lättare att bekämpa genom att tillämpa BIM i våra byggprojekt.
Med BIM och annan innovativ teknik är det möjligt att skapa digitala tvillingar av fysiska objekt från verkligheten. Objekten kan exempelvis vara byggnader, anläggningar eller hela städer. Genom att kombinera BIM med AI, IoT och AR blir det möjligt att skapa virtuella kopior som kopplas ihop med realtidsdata eller annan data av intresse. En digital tvilling är ett trendande verktyg inom fastighetsutveckling, då information om byggnaden och hur den används kan möjliggöra lägre förvaltningskostnader och minskat klimatavtryck. Förvaltaren kan genom att klicka runt i modellen följa byggnadens aktuella flöden och prestanda eller simulera dess framtid för att smart planera drift och underhåll. Imponerande smart teknik som fångar upp samtliga dimensioner av hållbarhet!
Vad är då vår status på BIM i landet? Utbredd, men fortfarande på en relativt låg nivå avseende byggnadsinformation. Modellerna har så mycket mer kapacitet än vad som i praktiken nyttjas, vilket ofta bottnar i brist på kompetens. I takt med att fler skarpa projekt vittnar om vinsterna med BIM ser vi också en ökad efterfrågan. Det växande intresset för BIM kan även ha ett samband med den motion som ligger hos Riksdagen gällande BIM som myndighetskrav, något som både Norge och Finland redan infört.
Digitalisering är så mycket mer än BIM, men just nu en stor del av min vardag och även den digitala genre som är högaktuell i byggbranschen just nu. Är du mer nyfiken på digitalisering och BIM vilka möjligheter som finns för just dig och ditt projekt, tveka inte att fråga mig när vi ses på BetongFramtid den 20 april!
Väl mött!
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.