Rå betong på Island

Inspiration hämtar man i stor utsträckning från naturen på Island. Detta gäller inte minst olika typer av anläggningskonstruktioner.

Veckan före midsommar tillbringade jag i år på Island tillsammans med min yngsta dotterdotter Hilda, 17 år. Vår dagliga utgångspunkt var Reykjavik (Rökvik). Det blev många mil i buss med guide, men också en hel del promenader i huvudstaden. 

På Island finns inte så många intressanta broar (som i Rom till exempel), och vi beskådade ingen av de större. Vägarna kräver mycket underhåll, delvis beroende på stenmaterialet som är av vulkanisk (porös) kvalitet. Mycket biltrafik, ingen järnväg, men omfattande inrikes flygtrafik. Flygplanen strök oroande nära hustaken i Reykjavik, tyckte vi.

Vi badade förstås i Blå lagunen, besökte mäktiga vattenfall och det geotermiska området i Gyllene cirkeln med varma källor och aktiv gejser med sprut på upp till 80 meter.

På sydkustens svarta strand kunde vi beskåda de basaltformationer som inspirerat arkitekten Guðjón Samúelsson till utformningen av den stora Hallgrimskyrkan (Hallgrímurs kyrka) i Reykjavik. 

Kyrkan är byggd i rå betong. Enorm akustik och volym inuti. Mäktig orgel med 5000 orgelpipor. Bygget påbörjades 1945 och avslutades år 1986. Utanför kyrkan finns en staty av den legendariska Leif Eriksson, vikingen som allmänt antas ha varit den första europé som upptäckte den amerikanska kontinenten och därmed slog Columbus med fem århundraden. Statyn minner om tusenårsdagen för Islands första parlament, en gåva från Förenta staterna. Även rådhuset vid sjön Tjörnin är utförd i rå betong.

Men långt ifrån alla fasader är i rå betong. Ett trevligt inslag i stadsbilden är de många hus i glatt målad plåt. Att klä husen i plåt är en isländsk tradition sedan cirka 150 år tillbaka. Användandet av plåt i arkitekturen började när man gick från torv till timmer och snart insåg att timmerhusen inte klarade av att stå emot det isländska klimatet. Vinden tog sig in genom väggarna och regnet letade sig in i konstruktionen så att timret ruttnade. Räddningen kom genom nya handelsförbindelser med Storbritannien under 1860-talet och när den korrugerade plåten gjorde entré på ön förändrade den byggnadskulturen för alltid. Plåten var ett billigt material samtidigt som den var som gjord för det karga klimatet och kunde stå emot salta vindar, regn och tung snö.

Det är inte riskfritt att besöka Island. Dumdristiga besökare kan gå vilse på en glaciär, svepas ut till havs av en jättevåg vid den svarta stranden eller kanske överraskas av en mycket kraftig sandstorm. Alla dessa lurande faror fick vi målande exempel på från verkligheten, med dödlig utgång, av guiden som kom från Sverige men hade bott och guidat på Island under mer är 30 år. Vi var försiktiga, tog guidens förmaningar på allvar och utsatte oss inte för dessa lurande faror och risker.

Valar och lunnefåglar såg vi många av, men inga isbjörnar. De föredrar som regel Grönland.