Från matbutiken till trappfabriken!
Efter att närmare sju kollegor valde att sluta på den lokala matbutiken för att istället arbeta med betong i den stora Trappfabriken i byn, kunde inte jag heller motstå frestelsen. Där erbjöds dagtidsarbete, lediga helger, fast månadslön och fem veckors semester. För mig fanns det inte så mycket mer att fundera på.
Helt novis om vad yrket faktiskt innebar, stämplade jag in som den andra kvinnliga betongarbetaren i fabriken, som då sysselsatte över 80 personer. Trappfabriken tillverkade trappor till alla möjliga byggnader runt om i landet såsom bostäder, skolor, sjukhus och hotell. Vår dagliga insats i fabriken blev ett bidrag till att göra morgondagens samhällen lite bättre, något som fick mig att känna yrkesstolthet.
Jag fick lära mig att ett gjutet steg inte bara är ett steg, utan en del av en trappa, som är en del av en byggnad, som i sin tur är en del av ett helt samhälle. Alla steg i processen är lika viktiga och ingen klarar sig utan det andra. I den här branschen är ensam inte starkast, utan det blir vi tillsammans.
Liksom betongens hårdhet ligger i mängden cement och fraktionsvariation på ballast, ligger samhällsutvecklingens styrka i en mångfald av mänskliga resurser.
Branschbytet som från början grundade sig i jakten på bättre arbetsvillkor, fick mig få upp ögonen för samhällsbyggnad. Om det inte varit för min tid i trappfabriken, hade jag kanske aldrig intresserat mig för konstruktion och förmodligen inte heller vidareutbildat mig inom samhällsplanering.
Jag fascineras av hur den byggda miljön har förmåga att engagera och beröra. Hur vi formar vår livsmiljö och hur den formar oss.
Mitt namn är Tuva och jag tycker det ska bli väldigt roligt att blogga här på Betongvärlden om just samhällsbyggnad som ämne!
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.