Gjutasfalt har också en egen branschförening, både i Sverige och internationellt. I Sverige går den under beteckningen GAFS, som står för just Gjutasfaltföreningen i Sverige. GAFS har även en hemsida med mycket nyttig information om produkten som sådan och dess många användningsområden.
Häromdagen var det årsmöte i föreningen med många högaktuella och intressanta presentationer att ta del av. Eftersom jag sitter med i marknadsföringsgruppen inom GAFS så var jag förstås på plats i Göteborg för att också presentera den uppdaterade andra versionen av Gjutasfaltboken som är på gång. Den första versionen kom till 2012 under min tid på CBI. Bidrag från Stiftelsen Richert finansierade då arbetet. Version 2 finansieras av GAFS och blir klar under året.
Övriga intressanta föredrag handlade om:
• Kontrollmetod med porositetssökare HHD, presenterades av Peter Törnvall på Kontrollmetod AB. Utrustningen kan komma väl till pass för att detektera eventuella pinholes i primer/försegling vid de nära förestående provläggningarna i Kungens kurva.
• Triflex tätskiktssystem, presenterades av Jukka Kaikkonen på Bovicon AB. Kanske kommer systemet synas i kommande samverkansprojekt med gjutasfaltbranschen.
• Bitumenbaserat sprutapplicerat tätskiktsmembran (wetsuit), presenterades av Touradj Farahani från Ultimacoating Scandinavia. Ett spännande system med många användningsområden.
Vi fick också en dragning om de EPD:er (deklaration av miljöpåverkan från en produkt/system ur ett livscykelperspektiv) som GAFS nu tagit fram för sina gjutasfaltprodukter (gjutasfalt, asfaltmastix och asfaltspackel).
Före mötet hann jag också med ett besök på World of Volvo med den härliga bilutställningen där.
Lite snopet blev jag tillfälligt instängd i deras nedre parkeringsgarage (finns fyra plan). För gjutasfaltbeläggningen på P-däcken måste jag ju titta på. Räddad och utsläppt i tid så jag hann till GAFS-mötet. Slutet gott allting gott!
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.