Bygget av ESS har pågått sedan 2014 och anläggningen beräknas tas i drift under 2027. På ESS ska årligen 2 000–3 000 forskare komma för att studera olika material för att förstå dess struktur och beteende på atomnivå. Det kan exempelvis handla om proteiner för mediciner och material i batterier. För detta används en av världens mest kraftfulla neutronkällor. En stor fördel med neutroner är att de kan tränga djupt in i material utan att förstöra dem.
– När anläggningen är färdig kommer den förenklat att fungera som ett jättestort mikroskop. Forskarna kommer i sina forskningsstationer att genomlysa olika material med neutroner och då se hur de ser ut på atom- och molekylatomnivå, säger Jaime Arriagada, som är ansvarig för driftsättningen av målstationen, vilken är platsen där man producerar själva neutronerna.
På sikt räknar man med att ESS kommer att kunna stå för 25 procent av Lunds fjärrvärmebehov.
Produktionen av neutroner sker genom spallation, vilket innebär att protoner accelereras till mycket höga energier och träffar ett hjul av volfram, vilket frigör neutroner. Denna process generar mycket värme och volframblocken kommer att kylas med helium. Kylningen är nödvändig för att annars skulle temperaturen bli så hög att materialet skadas.
Restvärmen kommer att användas till Kraftringens fjärrvärmenät och på sikt räknar man med att ESS kommer att kunna stå för 25 procent av Lunds fjärrvärmebehov. En del av restvärmen kommer att användas i Kraftringens nyutvecklade lågtemperatursystem för fjärrvärme som kan använda lägre temperaturer än normalt.
ESS är mycket energikrävande och kommer att använda upp till 270 GWh per år, vilket motsvarar förbrukningen i en mindre stad. Störst förbrukare är partikelacceleratorn, som driver protoner till höga hastigheter, och spallationsprocessen, där neutroner frigörs. Kylsystemen kräver också mycket el för att hantera den värme som genereras.
Det blir forskare från hela världen som kommer hit för att genomföra sin forskning under 1–2 dagar eller längre och då är det extremt viktigt att alla tekniska system fungerar.
– Det blir forskare från hela världen som kommer hit för att genomföra sin forskning under 1–2 dagar eller längre och då är det extremt viktigt att alla tekniska system fungerar, annars kan det ta mer än två år innan de får en ny chans, då forskningsplatserna är väldigt efterfrågade, säger Jaime Arriagada.
Nu pågår tester av de tekniska systemen för el, värme, helium med mera i målstationen. Det är oerhört viktigt att tekniken fungerar hela tiden, för även korta avbrott kan påverka pågående experiment och skada känslig utrustning.
Att man utgår från liknande säkerhetsåtgärder som de som finns vid kärnkraftverk beror på att det bildas radioaktiv strålning i produktionen av neutroner. Målstationen finns i en byggnad som påminner om en bunker för att strålningen ska hållas instängd på ett säkert sätt.
En stor utmaning när testerna av de tekniska systemen ska genomföras är att många av delarna i systemen installerades för flera år sedan, men har inte kunnat testas förrän nu eftersom systemen är beroende av varandra och det är först nu hela systemet är klart. Det har också varit förseningar som orsakats av coronapandemin, men också på grund av problem vid tillverkning och design.
– När vi nu testar systemet så är tidsplaneringen väldigt viktig, just för att olika system är beroende av varandra. Vissa specialister är dessutom endast här under kortare perioder för att genomföra testerna, säger Robert Wahlgren på FVB ansvarar för testningen av fyra system och är testingenjör i ytterligare två system.
I de tester som genomförs nu finns det inte någon neutronproduktion. Den produktionen kommer att starta i höst.
– Även om vi inte producerar neutroner och inte har någon radioaktivitet, måste vi fortfarande kontrollera att all mekanik och all elektronik fungerar, säger Jaime Arriagada.
Betonggalan 2025 äger rum den 13 november på Grand Hôtel i Stockholm. Nu öppnar vi för förslag till priser i alla kategorier. Känner du någon? Eller varför inte föreslå dig själv!?
Det svenska företaget Cemvision fortsätter att knyta kontakter. Cemvisions cement bygger på en cirkulär produktionsprocess där restmaterial från andra industrier ersätter cement. Senast ut att göra ett samarbete är Skanska.
Vilka klimatåtgärder gör mest nytta – och vem bestämmer? Ett nytt digitalt verktyg ska hjälpa kommuner att få bättre koll på sina utsläpp och fatta smartare beslut.