Trästolpar i elnätet – gammal teknik får ny kraft i riksdagen

Med ökade krav på robust elförsörjning och minskade klimatavtryck har trästolpar seglat upp som ett alternativ till dagens elnätsstolpar i betong och stål. Nu har frågan fått politiskt stöd. I en ny riksdagsmotion (2025/26:1845) föreslår socialdemokraten Robert Olesen att Sverige ökar användningen av elnätsstolpar i trä, både för att minska utsläpp och stärka inhemsk beredskap.

”Trä är ett klimatsmart material som bidrar till minskade koldioxidutsläpp […] och möjliggör flexibla lösningar när elnätet utsätts för påfrestningar”, skriver Olesen i motionen.

Att trä är en förnybar resurs är välkänt, men flera forskningsrapporter lyfter också praktiska och tekniska fördelar med trästolpar:

– Trästolpar kan erbjuda god hållfasthet i kombination med låg vikt, vilket gör dem enklare att transportera och montera i svårtillgänglig terräng, enligt rapporten *Life Cycle Assessment of Power Utility Poles* (IJESI, 2017).

– En fallstudie från ett svenskt 11 kV-nät pekar också på att trästolpar i vissa fall står emot hård vind bättre än betongstolpar, tack vare träets elasticitet och lägre vikt (*Case study on electrical conductivity in wood poles*, 2016, KTH).

– Impregnerat trä kan uppnå livslängder på 30–50 år med begränsat underhåll, enligt branschaktörer som Rundvirke Poles AB, som hänvisar till standarder som NTR A och SS-EN 351-1.

Men det finns tydliga begränsningar:

– Trä suger upp fukt, vilket kan påverka både hållfasthet och elisolerande egenskaper. I fuktig miljö ökar också risken för rötskador, enligt översikten *A Review and Future Directions on the Deterioration of Utility Poles* (MDPI, 2025).

– Brännbart material kräver särskilt skydd i områden med brandrisk. En ny laboratoriestudie testade brandskyddsbehandlingar, men även de mest effektiva bromsade bara kolningsdjupet tillfälligt (*Fire Protection of Utility Pine Wood Poles*, 2024).

– Den elektriska isoleringen påverkas av fukt och smuts på ytan. Fältmätningar visar att jordningsförmågan kan försämras, särskilt efter många års exponering (*Case study on electrical conductivity in wood poles*).

För högspänningsnät och utsatta miljöer diskuteras även helt andra alternativ. En svensk förstudie från 2008 undersökte möjligheten att ersätta trä med fiberkompositstolpar. Fördelarna var låg vikt, hög hållfasthet och korrosionsmotstånd – men till priset av betydligt högre materialkostnad.

Liknande hybridlösningar finns på marknaden i dag, men används främst där kraven på mekanisk hållbarhet och livslängd överstiger vad trä klarar, till exempel i regionnät och kustnära miljöer.