Trästolpar i elnätet – gammal teknik får ny kraft i riksdagen
Med ökade krav på robust elförsörjning och minskade klimatavtryck har trästolpar seglat upp som ett alternativ till dagens elnätsstolpar i betong och stål. Nu har frågan fått politiskt stöd. I en ny riksdagsmotion (2025/26:1845) föreslår socialdemokraten Robert Olesen att Sverige ökar användningen av elnätsstolpar i trä, både för att minska utsläpp och stärka inhemsk beredskap.
”Trä är ett klimatsmart material som bidrar till minskade koldioxidutsläpp […] och möjliggör flexibla lösningar när elnätet utsätts för påfrestningar”, skriver Olesen i motionen.
En fallstudie pekar på att trästolpar i vissa fall står emot hård vind bättre än betongstolpar, tack vare träets elasticitet och lägre vikt.
Att trä är en förnybar resurs är välkänt, men flera forskningsrapporter lyfter också praktiska och tekniska fördelar med trästolpar:
– Trästolpar kan erbjuda god hållfasthet i kombination med låg vikt, vilket gör dem enklare att transportera och montera i svårtillgänglig terräng, enligt rapporten *Life Cycle Assessment of Power Utility Poles* (IJESI, 2017).
– En fallstudie från ett svenskt 11 kV-nät pekar också på att trästolpar i vissa fall står emot hård vind bättre än betongstolpar, tack vare träets elasticitet och lägre vikt (*Case study on electrical conductivity in wood poles*, 2016, KTH).
– Impregnerat trä kan uppnå livslängder på 30–50 år med begränsat underhåll, enligt branschaktörer som Rundvirke Poles AB, som hänvisar till standarder som NTR A och SS-EN 351-1.
Men det finns tydliga begränsningar:
– Trä suger upp fukt, vilket kan påverka både hållfasthet och elisolerande egenskaper. I fuktig miljö ökar också risken för rötskador, enligt översikten *A Review and Future Directions on the Deterioration of Utility Poles* (MDPI, 2025).
– Brännbart material kräver särskilt skydd i områden med brandrisk. En ny laboratoriestudie testade brandskyddsbehandlingar, men även de mest effektiva bromsade bara kolningsdjupet tillfälligt (*Fire Protection of Utility Pine Wood Poles*, 2024).
– Den elektriska isoleringen påverkas av fukt och smuts på ytan. Fältmätningar visar att jordningsförmågan kan försämras, särskilt efter många års exponering (*Case study on electrical conductivity in wood poles*).
För högspänningsnät och utsatta miljöer diskuteras även helt andra alternativ. En svensk förstudie från 2008 undersökte möjligheten att ersätta trä med fiberkompositstolpar. Fördelarna var låg vikt, hög hållfasthet och korrosionsmotstånd – men till priset av betydligt högre materialkostnad.
Liknande hybridlösningar finns på marknaden i dag, men används främst där kraven på mekanisk hållbarhet och livslängd överstiger vad trä klarar, till exempel i regionnät och kustnära miljöer.
Läs mer
Arkitektkontorets profil kräver tydlighet – och något unikt
Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.
Ny handbok för bättre hållbarhetsarbete
Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.
Swerock bygger ny betongfabrik i Sundsvall
Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.