
Tekniken bygger på användningen av en kolfibertextil, som fungerar både som armering och formverk. Textilen förspänns i en krökt geometri innan en extruderad betongmassa sprutas över och in i strukturen, vilket möjliggör formstabila, självbärande skal utan behov av traditionella formverk eller konventionell armering. Enligt forskarna är detta ett sätt att minska både materialåtgång och manuellt arbete, samtidigt som man kan realisera avancerade geometrier med hög grad av automatisering.
Metoden är ett steg vidare från tidigare studier om textilformverk, där textiler fungerat som flexibla formar för tunna betongkonstruktioner. Till skillnad från dessa är integrationen mellan förstärkning och form här fullständig, och hela tillverkningskedjan robotiserad. Detta öppnar upp för möjligheter inom industriell prefabtillverkning, särskilt i konstruktioner där låg vikt och små materialtvärsnitt är avgörande, såsom i takskal eller broöverbyggnader.

De förstörda skalen efter testning – till vänster det laminerade skalet, till höger det printade.
I jämförelse med projekt som det brittiska ACORN–initiativet, där segmenterade betongskal används för att minimera klimatpåverkan i bjälklagskonstruktioner, erbjuder Neefs metod en annan väg mot materialeffektivitet. Medan ACORN fokuserar på segmentering och optimerad geometri via digital design, är Neefs system mer fokuserat på ett kontinuerligt, integrerat flöde mellan digital modell, robotrörelse och materialläggning.
Utmaningarna är dock betydande. Dels saknas fortfarande omfattande strukturella data kring långtidsegenskaper som sprickbildning, krympning och belastningsbeteende. Dels är tillverkningens beroende av exakt styrd robotik och specialmaterial – som kolfibertextil – ett hinder för bred implementering. Även behovet av nya digitala designverktyg, där både formgivning och teknisk dimensionering samverkar, framhålls av forskarna själva som ett fortsatt utvecklingsområde.
Studien markerar ett tydligt steg mot en mer integrerad och automatiserad byggproduktion, där textil, betong och robotik kombineras för att möjliggöra konstruktioner med låg klimatpåverkan och hög geometrisk frihet. Men för att tekniken ska bli praktiskt användbar krävs fortsatt forskning inom både hållfasthetslära, designpraxis och produktionsintegration.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.