Tekniken bygger på användningen av en kolfibertextil, som fungerar både som armering och formverk. Textilen förspänns i en krökt geometri innan en extruderad betongmassa sprutas över och in i strukturen, vilket möjliggör formstabila, självbärande skal utan behov av traditionella formverk eller konventionell armering. Enligt forskarna är detta ett sätt att minska både materialåtgång och manuellt arbete, samtidigt som man kan realisera avancerade geometrier med hög grad av automatisering.
Metoden är ett steg vidare från tidigare studier om textilformverk, där textiler fungerat som flexibla formar för tunna betongkonstruktioner. Till skillnad från dessa är integrationen mellan förstärkning och form här fullständig, och hela tillverkningskedjan robotiserad. Detta öppnar upp för möjligheter inom industriell prefabtillverkning, särskilt i konstruktioner där låg vikt och små materialtvärsnitt är avgörande, såsom i takskal eller broöverbyggnader.
De förstörda skalen efter testning – till vänster det laminerade skalet, till höger det printade.
I jämförelse med projekt som det brittiska ACORN–initiativet, där segmenterade betongskal används för att minimera klimatpåverkan i bjälklagskonstruktioner, erbjuder Neefs metod en annan väg mot materialeffektivitet. Medan ACORN fokuserar på segmentering och optimerad geometri via digital design, är Neefs system mer fokuserat på ett kontinuerligt, integrerat flöde mellan digital modell, robotrörelse och materialläggning.
Utmaningarna är dock betydande. Dels saknas fortfarande omfattande strukturella data kring långtidsegenskaper som sprickbildning, krympning och belastningsbeteende. Dels är tillverkningens beroende av exakt styrd robotik och specialmaterial – som kolfibertextil – ett hinder för bred implementering. Även behovet av nya digitala designverktyg, där både formgivning och teknisk dimensionering samverkar, framhålls av forskarna själva som ett fortsatt utvecklingsområde.
Studien markerar ett tydligt steg mot en mer integrerad och automatiserad byggproduktion, där textil, betong och robotik kombineras för att möjliggöra konstruktioner med låg klimatpåverkan och hög geometrisk frihet. Men för att tekniken ska bli praktiskt användbar krävs fortsatt forskning inom både hållfasthetslära, designpraxis och produktionsintegration.
Återbruk av byggmaterial lyfts ofta som en nyckel för att vi ska klara klimatmålen, men vägen till storskalig försäljning är kantad av utmaningar. Nu undrar vi: Hur tar vi oss över hindren?
Åsa "Betongbruden" Karlström har bytt arbetsgivare. Hon saknar sin gamla bil som hon har så många minnen med. Men nu är det framåt som gäller, lite semester till och många lass betong.
Byggbranschen ser en nedgång i arbetsplatsolyckor, visar färsk statistik från Arbetsmiljöverket. Samtidigt ökar arbetssjukdomarna. Branschen uppmanas att hålla i säkerhetsarbetet.