Ny rapport: Stöd till kommuner

Färska riktlinjer ger kommuner stöd i att kravställa vattenverk.

De färska riktlinjerna ”Nya betongkonstruktioner i kontakt med dricksvatten” ger kommuner stöd i att kravställa vattenverk.
Text: Anders Carne, byggnadskonstruktör, Sweco

I dagsläget är många vattenverk ålderstigna. I kombination med en ökande befolkning, moderna reningskrav och kapacitetsmål är renoveringsbehoven stora. Sveriges kommuner behöver uppföra många nya dricksvattenanläggningar i närtid. Inför dessa nybyggnationer behövs expertis inom såväl byggkonstruktion som vattenprocessrening, vilket kan vara svårt att tillgodose för enskilda kommuner.

Ett flertal dricksvattenproducenter gick därför samman och gav Sweco i uppdrag att utarbeta förslag på riktlinjer som kan användas som stöd åt kommunerna. Arbetet genomfördes med hjälp av olika specialister inom dricksvatten- och byggbranschen.

Rätt betong i vattenverk! Intervju med Anders Carne

Riktlinjerna som nu är klara visar hur betongkonstruktioner som kommer i kontakt med dricksvatten bör utformas och byggas och lämpar sig som stöd åt beställare, entreprenörer och konstruktörer i kommande projektering och utförande av nya dricksvattenanläggningar.

Klimatreducerad betong – den största frågan men inte den enda
Det nya dricksvattendirektivet EU 2020/2184 trädde i kraft 2021-01-12. Direktivet lägger grunden för ett Europagemensamt system för granskning och godkännande av material och produkter avsedda att användas i kontakt med dricksvatten. För att genomföra systemet kommer dricksvattendirektivet att kompletteras med ett antal delegerade akter och genomförandeakter. Systemet kommer inte vara helt klart förrän tidigast 2026. Då har många större vattenverksbyggen redan påbörjats vilket gör att vi behöver hantera dessa frågor redan nu.

Den allra största frågan är hur man ser på användandet av klimatreducerad betong som kommer i kontakt med dricksvatten. Klimatreducerad betong i kontakt med dricksvatten används flitigt i Europa medan vi i Sverige har varit restriktiva med det. Nu har RISE genomfört urlakningstester och resultaten visar att alla kontrollerade ämnen ligger under gällande gränsvärden och ibland under detektionsgränserna. Dock är enbart de ämnen man ombetts titta på med i testet. Testresultaten öppnar för användning av betong med inblandning av slagg, silikastoft och flygaska. För betong som står i direkt kontakt med dricksvatten begränsas den totala mängden flygaska, granulerad masugnsslagg, kalksten och silikastoft till maximalt 20 procent. Dessa tillsatsmaterial kan antingen ingå som en beståndsdel i cementet eller tillsättas separat vid betongtillverkningen.

Planera in tid för gjutetapper, härdningstider och kontroller
Betong är per definition ej vattentät då den alltid spricker. 100 procent vattentät betong är i princip omöjligt att uppnå. I rapporten benämns därför betongkonstruktioner som vattentröga eftersom det till största delen handlar om hur lång tid det tar för vatten att leta sig igenom en konstruktions sprickor och icke täta porer.

Den viktigaste aspekten som identifierades i de tidiga skedena var att låta saker och ting ta den tid som krävs för att nå ett fullgott resultat. Alltså att planera in tider för gjutetapper, härdningstider med mera baserat på de täthetsklasser och liknande som man vill kravställa. Man bör också planera in tider för kontroller och kontrollanter på arbetsplatsen för de delar som är kritiska gällande betong i kontakt med dricksvatten. Utöver tid var kompetens och kontroll de ledord som projektet konstaterade hade hög relevans.

Betongkapitlet i AMA
Gällande formsättning finns en hel del avväganden som rör formtyp, formolja och liknande. I rapporten rekommenderas att man i möjligaste mån undviker formolja helt vilket medför att valet av form också påverkas. 

För betongsammansättningen gäller att välja rätt exponeringsklasser och utöver det som redan nämnts om tillsatsmaterial finns en uppsjö av olika tillsatsmedel. Här behöver respektive anläggningsägare vara noggrann med sina val då innehållet skiljer sig mycket åt. Eftersom det inte finns något generellt godkännande för olika typer av tillsatsmedel är det klokt att ha en tydlig rutin för hur dessa ska godkännas.

Beträffande just exponeringsklasser kan det vara svårt att välja rätt om det används kemikalier i reningsprocessen. Viktigt att tänka på då är att de XA-klasser som finns idag inte är till för kemikalier utan för stillastående aggressivt grundvatten.

Gjutetappsindelning, gjutordning och torktider är några andra viktiga nyckelkomponenter för att få kontroll på de sprickor som trots allt alltid uppstår i en betonggjutning. Säkerställ att det finns rätt kompetens för att planera in detta redan i projekteringsskedet.

Ingjutningsgods och genomföringar viktigare än någonsin
En noggrann planering av genomföringar och ingjutningsgods i vattentröga konstruktioner är alltid bra, men i kontakt med dricksvatten blir det ännu viktigare då tätningsmedel för injektering och liknande försvåras. Rejäla tätflänsar på rörgenomföringar som gjuts in direkt i form är att föredra. Material på genomföring och ingjutningsgods ska också vara rätt ur dricksvattensynpunkt. Innan gjutning är det extremt viktigt att kontrollera eventuella tätband kring rörgenomföringar så att de har full anliggning runt hela röret, annars blir de lätt verkningslösa.

Kontroller och dokumentation
I dricksvattenmiljö är verifikat, kontroll och dokumentation ännu viktigare än i vanliga byggprojekt. Besiktning av gjutfogar och armering ska alltid utföras innan gjutning. Återinförande av byggplatskontrollanter för syn av armering, täckskikt och hantering av material på plats rekommenderas.

Håll koll på vad som byggs in i anläggningen. De tillsatsmaterial och tillsatsmedel som används för olika delar ska dokumenteras, helst på de tillhörande K-ritningarna i relationshandlingen.

Sammanfattning
Betong och dricksvatten har alltid gått hand i hand då betong är slitstarkt och formbart. Är man noga med att arbeta med betongen efter dess särskilda förutsättningar och tar hänsyn till både tid och kvalitet kombinerat med en hög medvetenhet om att det är vårt viktigaste livsmedel vi bygger för, så blir slutprodukten bra.

Rapporten i sin helhet hittar du här!