NCC renoverar ikoniska Ölandsbron

Med sina 6 072 meter är Ölandsbron en av Sveriges mest kända broar. Den invigdes högtidligt den 30 september 1972 av dåvarande kronprins Carl XVI Gustaf. Vid öppningen var bron Europas längsta, och den förblev så i över två decennier fram till 1998. Denna titel övertogs då av Vasco da Gama-bron i Lissabon, Portugal, som med sina 12 345 meter blev den längsta bron i Europa.

År 2018 invigdes Krimbron, som förbinder Ryssland med Krimhalvön. Med en total längd på 18,1 kilometer är den nu Europas längsta bro.

Ölandsbron, som består av 155 spann, binder ihop Öland och fastlandet vid Kalmar. Dess högbrodel, med en segelfri höjd på 36 meter, möjliggör passage för större fartyg i Kalmarsund.

Planerna på att bygga en fast förbindelse mellan Öland och fastlandet går tillbaka till 1930-talet, men det var först på 1960-talet som projektet fick fart. 1967 påbörjades bygget, och bron byggdes samtidigt från båda sidor, vilket gjorde mötet i mitten till en symbolisk höjdpunkt.

Bygget hade en prislapp på 130 miljoner kronor, en investering som banade väg för Ölands utveckling och modernisering.

För ölänningar och turister är bron idag livsviktig. Årligen passerar över 6 miljoner fordon, vilket gör bron till en central pulsåder för regionen. Dessutom är bron avgiftsfri, vilket har cementerat dess roll som en tillgänglig och oumbärlig länk för både boende och besökare.
Ölandsbron invigdes med stor pompa och ståt den 30 september 1972.

Den officiella ceremonin ägde rum på Kalmarsidan, där dåvarande kronprins Carl Gustaf klippte bandet och förklarade bron invigd. Samtidigt hölls en ceremoni på Ölandssidan i Möllstorp, där riksdagsmannen Fritz Börjesson (C), en av de starkt drivande krafterna bakom brons tillkomst, deltog.

Tusentals besökare från både fastlandet och Öland lockades till invigningen för att bevittna detta historiska ögonblick. Festligheterna inkluderade musikframträdanden, inspirerande tal och en symbolisk första bilfärd över bron. Evenemanget markerade inte bara slutet på byggprojektet utan också början på en ny era av kommunikation och tillgänglighet för regionen.

Men det började inte så bra för Ölandsbron. Trots all ära och fest kring invigningen 1972 började inte brons historia så problemfritt. Vid bygget använde Skanska bräckt vatten från Kalmarsund för att blanda betongen, ett beslut som fattades för att minska kostnaderna. Men det fick allvarliga konsekvenser.

Det bräckta vattnet innehöll klorider, vilket påskyndade korrosionen av armeringsjärnen. Redan tio år efter invigningen upptäcktes att bropelarna vittrade, och omfattande reparationsinsatser blev nödvändiga. Mellan 1990 och 2000 förstärktes eller byttes 156 pelare ut, denna gång med rostfri armering för att förhindra framtida problem. Erfarenheten har blivit en viktig lärdom inom betongteknik och vikten av att använda rent vatten i marina miljöer, enligt Teknikhistoria.

NCC:s pågående arbete är en central del av att förlänga Ölandsbrons livslängd. Projektet innefattar omfattande betongreparationer, där den skadade betongen tas bort med hjälp av vattenbilning – en metod som använder högt vattentryck för att skonsamt avlägsna skadat material och ge optimal vidhäftning för ny betong.

Efter vattenbilningen behandlas armeringen för att motverka framtida korrosion, vilket är avgörande i en saltutsatt miljö som Kalmarsund. Ny betong appliceras därefter genom sprutning eller gjutning, beroende på plats och omfattning av skadan.

Dessutom används hängställningar under bron för att minimera störningar i den intensiva trafiken, en innovativ metod som visar på smart logistik och effektiv projektplanering.

Trots sina tidiga problem bedöms Ölandsbron ha en fortsatt lång livslängd. Enligt Trafikverket förväntas bron kunna vara i drift fram till åtminstone 2075, förutsatt att underhållsarbetet fortsätter i samma omfattning som hittills. Underhålls- och reparationskostnaderna, som hittills uppgår till över 1,5 miljarder kronor i dagens penningvärde, visar hur mycket som investerats i brons framtid.