År 2021 utfördes gjutningen söder om Växjö, ett av Peabs första anläggningsprojekt med ECO-Betong som har halverad klimatpåverkan. Totalt levererades 352 kubikmeter ECO-Betong där hälften av det traditionella cementet ersattes med Merit, ett bindemedel med låg klimatpåverkan.
Användningen av klimatförbättrad betong med så hög andel alternativa bindemedel innebar att man gick utöver vad standarden för betong till broprojekt normalt tillåter. Därför var det extra viktigt att följa upp betongens egenskaper noga.
– En av nycklarna till att projektet kunde genomföras var vår goda dialog med Trafikverket. Genom omfattande förprovning i labbmiljö kunde vi visa att betongen hade den hållfasthet och beständighet som behövs i den aktuella miljön, trots att vi med den höga andelen Merit gick utanför standarden, säger Oskar Linderoth, forsknings- och utvecklingsledare på Swerock.
18 månader efter bron var klar har nya prover borrats ut, både från bron och en provkonstruktion som gjutits i närområdet med samma betongrecept. Sex borrkärnor från respektive konstruktion har testats på Swerocks betonglaboratorium i Stockholm där man förutom att kontrollera betongens hållfasthet undersökt beständigheten mot bland annat frost och klorider.
– Resultaten från den uppföljande provningen är i linje med det vi såg under förprovningen. Betongen har den hållfasthet vi förväntat oss. Både frost- och kloridprovningen bekräftade det vi såg i förprovningen, nämligen att det går att få god beständighet även med hög andel Merit som bindemedel. Nu vill vi följa upp projektet under en ännu längre tid för att se hur betongens egenskaper utvecklas på 5-10 år, säger Oskar Linderoth.
En tydlig fördel med ECO-Betong är den tätare porstrukturen. Den bidrar bland annat till en bättre beständighet mot inträngande klorider som kan orsaka korrosion och kraftigt korta konstruktionens livslängd. Provresultaten visar att konstruktioner av ECO-Betong som utsätts för vägsalt, nederbörd och temperaturvariationer kan ge en minst lika bra beständighet som traditionell betong.
– För att kunna uppnå våra klimatmål behöver vi testa nya material som bidrar till reducerade koldioxidutsläpp. Vi måste våga, förutsatt att det finns tillförlitliga förstudier, prova nya material och tekniker för att se hur det fungerar i praktiken. Detta har vi nu gjort i en hel konstruktion byggd med ECO-Betong, säger Fredrik Carlsson på Trafikverket.
Gjutningen av bron var en del av Peab ombyggnad av väg 23 mellan Huseby och Marklanda.
I Skellefteå har Heimstaden inlett ett pilotprojekt om att effektivisera snöskottningen på hustak med hjälp av robotiserad snöslunga. Ett arbete som normalt sett är både kostsamt, tidskrävande och riskfyllt. Även på vägarna testas nya innovativa grepp för att hantera snö.
En ny era av förbindelser mellan Stockholm och Lidingö inleddes när Lilla Lidingöbron stod färdig. Med sin eleganta design och smarta konstruktionslösningar har bron blivit ett landmärke, en vital länk för både kollektivtrafik och hållbart resande. Men vägen till den nya bron var lång, kantad av tekniska utmaningar och miljömässiga överväganden. Samtliga foton av Lasse Ohlsson för Knight Architects.
Åsa ”Betongbruden” Karlström berättar denna vecka om drömbetong och överklassynglingar på Sturecompagniet, när hon återvänder till Stureplan.