
I USA organiseras de mest etablerade tävlingarna av American Society of Civil Engineers (ASCE). Den första nationella tävlingen hölls 1988, men redan på 1960-talet arrangerade enskilda studentföreningar lokala race. Sedan dess har tävlingen vuxit till att omfatta regionala kvalificeringar och en årlig final, som 2025 hålls vid California Polytechnic State University i San Luis Obispo.
Tävlingen bedömer lagens prestationer i fyra kategorier: teknisk rapport, muntlig presentation, design och konstruktion samt paddlingsmoment.
Betongblandningarna är ofta avancerade, med lättballast och fiberförstärkning för att uppnå optimal balans mellan styrka och vikt.
Tävlingen har blivit en viktig mötesplats för framtida ingenjörer att utbyta idéer och erfarenheter.
I Europa är Nederländerna en central aktör inom betongkanotsporten. Sedan 1977 har den årliga Concrete Canoe Race (CCR) samlat studenter från olika tekniska högskolor. År 2025 arrangeras tävlingen i Eindhoven av studentföreningen KOers.
CCR fokuserar på både teknisk skicklighet och samarbete, där deltagarna konstruerar och tävlar med egna betongkanoter. Tävlingen har blivit en viktig mötesplats för framtida ingenjörer att utbyta idéer och erfarenheter.
Sverige har också haft inslag av betongkanottävlingar. I samband med Stockholms 750-årsjubileum 2002 arrangerades en tävling i Hammarby Sjöstad, där bland andra de forna OS-guldmedaljörerna Agneta Andersson och Susanne Gunnarsson deltog. Detta evenemang var en del av invigningen av det hållbara stadsutvecklingsprojektet Hammarby Sjöstad.
Vissa lag har utvecklat betongkanoter med avancerade materialkombinationer för att uppnå specifika egenskaper.
Betongkanottävlingar fungerar som en praktisk tillämpning av ingenjörsämnen som materiallära, hydrodynamik och projektledning. Studenterna får möjlighet att experimentera med olika betongblandningar och konstruktionstekniker, vilket främjar innovation och kreativitet.
Exempelvis har vissa lag utvecklat betongkanoter med avancerade materialkombinationer för att uppnå specifika egenskaper, såsom flexibilitet och låg vikt. Dessa erfarenheter är ovärderliga för framtida ingenjörer och bidrar till deras professionella utveckling.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.