Genom en livscykelanalys, från råmaterialutvinning till färdigt bygge, har forskarna analyserat en sjuvåningsbostad och funnit att skumbetong kan reducera koldioxidutsläppen avsevärt jämfört med traditionell betong.
Skumbetong innebär förenklat att luftbubblor tillförs betongen genom en skumbildande komponent. Denna teknik resulterar i ett material med reducerad densitet och därmed minskad egenvikt, samtidigt som det bibehåller tillräcklig tryckhållfasthet för byggnadskonstruktioner. Betongens vikt varierar mellan 400 och 1800 kg/m³ beroende på mixning och densitet, vilket kan jämföras med konventionell betong som oftast har en densitet runt 2300 kg/m³. Den reducerade vikten kan minska byggnadens totala belastning och därmed förenkla konstruktionsprocessen.
Studien visar att användningen av skumbetong i skjuv-väggssystem minskar de seismiska krafterna som verkar på byggnaden. I fallstudien från Quito analyserades en sjuvåningsbyggnad och resultaten visar att byggnaden uppfyllde gällande krav för seismisk prestanda. Drifter i X- och Y-riktningarna noterades till 0,002 och 0,003, vilket ligger inom acceptabla gränser.
En av de viktigaste insikterna från studien är att armeringsstålet bidrar mest till byggnadens totala koldioxidutsläpp. Tillverkningen av skumbetong bidrar dock till en avsevärd minskning av de totala CO₂-utsläppen, något som kan bli en viktig faktor i framtida byggprojekt i seismiska regioner.
Totalt sett visar studien att denna betongtyp kan minska byggnaders klimatavtryck och samtidigt ge tillräcklig strukturell styrka. Den lägre vikten bidrar också till att minska belastningen på grund och bärande element, vilket kan leda till kostnadsbesparingar i byggprocessen. Forskarna framhåller dock att ytterligare studier krävs för att fastställa den långsiktiga prestandan hos cellulär betong i olika seismiska miljöer.
En viktig slutsats är att framtida forskningsinsatser bör inkludera detaljerade analyser av materialets nedbrytning över tid samt dess mekaniska egenskaper i varierande jordbävningsscenarier.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.