
Den 2 september bjuder Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, in till lanseringen av Bergmaterialindustrins färdplan för biologisk mångfald.
Färdplanen omfattar hela värdekedjan och bygger på idén att täktverksamhet inte bara kan anpassas till naturvärden, utan i vissa fall även skapa nya livsmiljöer. Sandiga jordar, blomrika gräsmarker, solbelysta klippytor och temporära vattenmiljöer är exempel på habitat som ofta uppstår spontant i aktiva täkter, och som enligt forskare kan gynna arter som annars missgynnas i dagens landskap.
“Den kontinuerliga störningen som täktverksamheten innebär kan i många fall vara positiv, eftersom den gynnar arter som annars konkurreras ut”, skriver SBMI i sin inbjudan till lanseringen.
Lisa Sennström, hållbarhetschef på SBMI, menar att ett gemensamt ramverk är nödvändigt för att gå från punktinsatser till systematik. “Näringslivet har en nyckelroll i arbetet med den biologiska mångfalden. Genom en gemensam färdplan kan bergmaterialindustrin arbeta strategiskt och långsiktigt för att bidra till livskraftiga ekosystem”, säger hon i pressmeddelandet.
Lanseringen hålls i Näringslivets hus i Stockholm, med presentation av färdplanens mål, branschfall och två panelsamtal. Bland deltagarna finns representanter från SBMI, Ecogain, SLU Centrum för biologisk mångfald, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, flera bygg- och infrastrukturbolag samt statssekreterare Daniel Westlén från Klimat- och Miljödepartementet.
SBMI är inte först i Sverige med att formulera en sektorspecifik färdplan för biologisk mångfald. Gruvindustrin gjorde en liknande satsning 2020 under namnet Mining with Nature, framtagen av branschorganisationen Svemin och konsultbolaget Ecogain. Den planen syftar till att industrin senast 2030 ska bidra till ett nettopositivt resultat för biologisk mångfald, genom åtgärder vid prospektering, drift och efterbehandling.
Även regionala initiativ finns. Länsstyrelsen i Uppsala har tagit fram ett åtgärdsprogram för biologisk mångfald som del av sin färdplan för ett hållbart län, och Västra Götalandsregionen har antagit en intern färdplan för biologisk mångfald kopplad till sina egna miljömål. I Finland har staden Esbo nyligen lanserat Natursmart Esbo, en kommunal färdplan för att uppnå total icke-försämring av naturvärden i samband med stadsutveckling.
Färdplaner har därmed blivit ett etablerat verktyg i arbetet med att konkretisera ekologisk hållbarhet, oavsett om det gäller industriell råvaruutvinning, offentlig förvaltning eller kommunal markanvändning.

Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.

Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.

Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.