Traditionellt har betongstandarden varit strikt receptbaserad, med exakta krav på materialinnehåll, särskilt mängden cement. Denna metod har varit säker och beprövad men också begränsande när det kommer till att hitta alternativa, mer hållbara lösningar.
Med prestationsbaserade standarder flyttas fokus från vad betongen innehåller till vad den presterar. Krav kan ställas på hållfasthet, beständighet och andra funktionella egenskaper, vilket ger leverantörer möjlighet att använda innovativa material och mixar som sänker klimatavtrycket.
Det är just den flexibiliteten som RMI:s vägledning vill bana väg för. Den riktar sig till arkitekter, ingenjörer, byggföretag och offentliga beställare som har nyckelroller i utformningen av projekt. I stället för att låsa sig vid cementtunga recept kan branschen nu specificera vad som krävs för att möta projektens behov, oavsett om det gäller en bro, ett höghus eller en väg.
Leverantörer får i sin tur frihet att optimera betongblandningen genom att inkludera alternativa bindemedel som flygaska, masugnsslagg eller det alltmer populära PLC, Portland Limestone Cement. Dessa material har bevisats kunna minska betongens klimatpåverkan avsevärt, utan att prestanda äventyras.
En central del i arbetet med prestationsbaserade standarder är utvecklingen av nya tester som säkerställer att den hållbara betongen håller över tid. I USA har pilotprojekt visat lovande resultat. I flera fall har beställare, genom att öppna upp för alternativa lösningar, fått betong med samma eller bättre prestanda som traditionella blandningar – men med en betydligt lägre klimatpåverkan.
“Genom att implementera dessa standarder kan vi inte bara sänka byggprojektens koldioxidutsläpp, vi kan också stimulera branschens innovationskraft”, säger en av RMI:s projektledare.
Vägledningen är framtagen i samarbete med testlaboratorier, ingenjörsföretag och betongproducenter, vilket ger den en bred förankring i branschen. För att skala upp användningen av prestationsbaserade standarder har RMI satt upp konkreta mål. Under 2025 är förhoppningen att tekniken och standarderna ska börja integreras i större byggprojekt, både offentliga och privata. Fram till 2030 är målet att halvera betongens klimatpåverkan genom att möjliggöra en övergång till mer innovativa och klimatvänliga blandningar.
För mer information om vägledningen och pilotprojekten, se den fullständiga rapporten från RMI.
Faktaruta: Tester som ingår i PSS
• Tryckhållfasthet: Mäter belastningen betongen klarar innan den spricker, vanligtvis efter 28 dagar.
• Hållbarhetstester: Frostbeständighet, kloridinträngning och kemiskt motstånd säkerställer lång livslängd i olika miljöer.
• Vatteninträngning och permeabilitet: Bedömer betongens förmåga att stå emot vätskor och gaser.
• Krympning och sprickbildning: Testar betongens motståndskraft mot sprickor orsakade av torkkrympning och belastning.
• Elasticitetsmodul: Mäter betongens styvhet och förmåga att återhämta sig efter belastning.
• Brandmotstånd: Utvärderar betongens förmåga att stå emot höga temperaturer.
• Livslängdsprognoser: Simulerar betongens hållbarhet över tid under specifika förhållanden.
• Termisk expansion: Testar betongens rörelser vid temperaturförändringar för att minska risken för sprickor.
Dessa tester säkerställer att betongen uppfyller krav på hållbarhet, styrka och funktion, samtidigt som de möjliggör innovativa och klimatvänliga materialval.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.