
Hydromedia består av en cementbaserad betong med öppen struktur som släpper igenom vatten. Enligt Holcim klarar ytan att absorbera 500–600 liter regnvatten per kvadratmeter och minut, vilket gör materialet lämpligt för ytlig dagvatteninfiltration i urbana miljöer.
I den aktuella versionen har aktivt kol tillsatts för att fånga upp luftburna föroreningar såsom kväveoxider (NOₓ) och flyktiga organiska föreningar (VOCs).
Holcim hävdar att dessa ämnen absorberas av det aktiva kolet och därpå reagerar med betongens basiska komponenter för att omvandlas till mindre skadliga salter, som i sin tur lakas ut vid regn. Inga detaljer ges om mängder, reaktionskinetik eller vad som händer med urlakade ämnen i markmiljön.
I installationsprojektet i Marocko ingår även Holcims cirkulära återvinningsteknik ECOCycle®, men det framgår inte i vilken omfattning återvunnet material använts i just Hydromedia-blandningen.
Inte heller anges vilken mätmetod som använts, hur lång mättid som tillämpats eller om någon tredjepartsvalidering av resultaten har genomförts.
Holcim anger att materialet kan reducera upp till 70 procent av “skadliga luftföroreningar” i dess omedelbara närhet, men specificerar inte exakt vilka ämnen detta gäller eller hur långt effekten sträcker sig från ytan. Inte heller anges vilken mätmetod som använts, hur lång mättid som tillämpats eller om någon tredjepartsvalidering av resultaten har genomförts.
Hydromedia representerar ett försök att utveckla multifunktionella byggmaterial, där hårdgjorda ytor får både hydrauliska och miljötekniska funktioner. Konceptet är tekniskt intressant i urbana sammanhang där yta är en begränsad resurs, och där kombinerad dagvattenhantering och luftkvalitet kan förbättra mikroklimatet.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.