
Sammanlagt arbetade tio personer på eller runt silotaket när olyckan inträffade, rapporterar Dagbladet. Enligt Fyns Politi kollapsade formen till den nyligen gjutna betongen och medförde en kedjereaktion som fick hela silokonstruktionen att rasa. Räddningsarbetet har försvårats av stora mängder stelnad betong som täcker olycksplatsen. Myndigheterna har betonat att insatsen är tidskrävande och komplicerad på grund av de svåra förhållandena.
Orsaken till kollapsen är ännu inte fastställd, men preliminära uppgifter pekar på strukturella brister i silons design eller gjutprocess. Flera av de skadade och omkomna arbetade för underentreprenörer från Belgien, Tyskland och Ungern, skriver Fagbladet 3F.
Flemløse Biogas, som äger anläggningen, hade anlitat en belgisk underentreprenör för silobyggnationen. Företagets ledning har uttryckt djup sorg och betonat att säkerhet är en prioritet i deras projekt. “Det är en tragisk händelse som vi kommer att göra allt för att förhindra i framtiden”, sade direktör Kurt Brusgård Poulsen till DR Nyheder.
Myndigheterna har inlett flera utredningar för att fastställa orsaken till olyckan. Arbetsmiljöverket i Danmark granskar byggföretagens säkerhetsrutiner och följer upp rapporter om bristande kommunikation mellan huvudentreprenör och underleverantörer. En teknisk analys av silostrukturen förväntas vara klar inom tre månader, skriver Ingeniøren.
Polisen har också inlett en straffrättslig utredning för att avgöra om några säkerhetsregler har överträtts. “Vi utesluter inte rättsliga åtgärder beroende på utredningens resultat”, säger polisinspektör Christian Rasmussen vid Fyns Politi.
Bygget har avbrutits tills vidare, och arbetsplatsen är avspärrad. En expertpanel från Dansk Byggeri har kallats in för att utvärdera om liknande konstruktioner i Danmark kan ha liknande säkerhetsrisker. Samtidigt genomförs en översyn av hur säkerhetsinspektioner och samordning av internationella underleverantörer hanteras i landet.
Flemløse Biogas planerar också en intern granskning och har inrättat en stödfond för de drabbade arbetarnas familjer.
Historiska olyckor vid betongarbeten
2016 – Silokollaps i Ohio, USA: Under konstruktionen av en silo för lagring av jordbruksprodukter kollapsade strukturen under pågående betonggjutning. Orsaken var ojämn tryckfördelning i siloväggarna. Inga dödsfall rapporterades, men olyckan ledde till omfattande materiella skador och strängare regler för silokonstruktioner.
2015 – Kranolycka vid Grand Mosque i Mecka, Saudiarabien: En byggkran föll under pågående betongarbete vid utbyggnaden av Grand Mosque. Kranen var felaktigt positionerad och kunde inte motstå kraftiga vindar. Olyckan resulterade i 111 döda och över 200 skadade.
2012 – Kollaps vid Hardangerbron i Norge: En betongform rasade under byggandet av ett brofäste för Hardangerbron. Otillräcklig förstärkning och dålig lastfördelning orsakade raset. Trots omfattande skador inträffade inga personskador.
2008 – Betongvägg rasar i Karlsruhe, Tyskland: Vid bygget av en parkeringsplats kollapsade en nygjuten betongvägg, på grund av bristfällig stabilitet i temporära stödstrukturer. Två personer omkom och flera skadades.
2007 – Bron I-35W kollapsar i Minneapolis, USA: Bron föll under ett reparationsarbete, på grund av designfel och ojämn betonggjutning som försvagade strukturen. Olyckan resulterade i 13 döda och över 140 skadade.
Dessa händelser påminner om vikten av robust planering, säkerhetsrutiner och noggranna inspektioner för att minimera riskerna vid betongarbeten.

Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.

Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.

Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.