MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Underhåll av broar kan bli effektivare

Skador på broar

Skador på broar

Paula Isaksson

Paula Isaksson har frilansat som journalist sedan slutet av 90-talet. Hennes specialområde är samhällsbyggnad med inriktning på byggnadsteknik, arkitektur och stadsplanering. Hon skriver också om energifrågor. På fritiden tragglar hon italienska glosor och drömmer om ett liv bland olivträd och vinstockar.

Bättre kunskap skulle ge mer brounderhåll för pengarna.

De pengar som varje år anslås till underhåll av broar räcker inte för att täcka behovet. Men genom att åtgärda brister i tid och ha bättre arbetsbeskrivningar och kontroller skulle vi få mer brounderhåll för pengarna. Det hävdar Ghassem Hassanzadeh, som är specialist på tillståndsbedömning, reparation och förstärkning av skadade betongkonstruktioner. Nyligen startade han det egna bolaget GH Betongråd AB efter att ha varit senior utredare på RISE.

Enligt Ghassem Hassanzadeh planerar Trafikverket för underhåll av de värst drabbade broarna samtidigt som skadorna ökar på de broar vars underhåll inte ryms i budgeten. Ett uppskjutet underhåll av en bro med korrosionsangrepp på armeringen kan till exempel leda till ökad frostsprängning i betongen. Det gör i sin tur att en större yta av armeringen utsätts för rostangrepp.

– Ofta dyker det upp någon olycka eller plötslig allvarlig skada på någon bro som måste åtgärdas akut. För att få pengar till det senareläggs då några av de planerade reparationerna. På så sätt skjuter man problemet framför sig. Behoven blir större, underhållsberget växer samtidigt som hela brobeståndet blir äldre, säger Ghassem Hassanzadeh i en pressrelease från Stordådh Kommunikation.

Bland annat efterlyser han bättre arbetsbeskrivningar på vad som ska utföras i ett underhållsuppdrag. Det behövs även bättre kontroll av att uppdraget utförs rätt såväl före, som under och efter arbetet. Ofta är det entreprenören som både gör arbetsbeskrivningen och utför kontrollen av arbetet. Här måste beställaren, i de flesta fall Trafikverket, vara mer delaktig menar Ghassem Hassanzadeh.

– Beställaren måste vara tydlig med vad som ska utföras och vad som ska kontrolleras. Att arbetsbeskrivningen är bra skriven är nödvändigt för att entreprenören ska kunna välja rätt medarbetare och underentreprenörer för att kunna utföra det aktuella projektet på rätt sätt.

Vidare är hans uppfattning att man ofta är för snål i förprojekteringsarbetet och försöker minimera kostnaderna och få i gång jobbet så snabbt som möjligt.

– Här gör man sig själv en björntjänst. Om en reparation inte är rätt förberedd är risken stor att den blir fel utförd. Och sedan måste även det reparationsarbetet åtgärdas. Då blir totalkostnaden mycket större än om man lagt en halv till en procent mer av budgeten på arbetet med kravspecifikation. Och en liten peng på en opartisk kontrollant.

Statistik visar att broar som byggts enligt klassificeringen L100 och som beräknas hålla upp till 120 år har rivits efter endast 30–60 år.

– Problemet är att man blundar för små fel eftersom det är brist på pengar. Uppskjutna åtgärder kan mångdubbla kostnaderna på några år. Drift och underhåll bör inte ses som en kostnad, det är en framtida investering. Om vi kan tänka så, kan vi förlänga livet på våra broar och få ut mer av våra skattepengar, poängterar Ghassem Hassanzadeh och tillägger att man även ur miljösynpunkt måste vara sparsam med material.

Att säkerställa att reparation och underhåll av broar utförs på bästa sätt är dock svårt så länge upphandlingarna enbart görs på lägsta pris, förklarar Ghassem Hassanzadeh i pressrelasen. För att få ett bättre utnyttjande av de pengar som satsas på brounderhåll krävs det utbildning inom alla delar av branschen.

– Det krävs nästan en omskolning av alla inblandade i drift och underhåll av broar. Beställare, konsulter, projektörer, entreprenörer och kontrollanter har ett samhällsansvar att göra sitt bästa för att medborgarna ska få valuta för sina skattepengar.

Därför ska man skydda betongen!

Rebet-kurs i betongreparation

Läs mer

Arkitektvärlden

Svenska stationsbyggnader vinner i Paris

Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.

Magnus Höij
10-17-2025
Ett ärligt och detaljerat porträtt av livet som betongbilschaufför – betong, precision och stolthet i varje leverans.
Betongvärlden

När AI försöker vara betongbilschaufför – och nästan lyckas

Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.

Betongbruden
10-16-2025
Veidekke förutspår uppgång i svensk byggsektor 2026–2027 efter två år av nedgång. Bostäder, järnväg och VA väntas driva tillväxten.
Betongvärlden

Veidekke spår vändning 2026

Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.

Roger Andersson
10-16-2025