– Efter grundliga undersökningar står det klart att linorna fortsatt kan bära takets vikt med god marginal, men som med alla material finns en begränsad livslängd och vi ser att kapaciteten behöver vara ännu högre för att nå dagens krav. Vi tänker säkerheten först och agerar därför proaktivt och genomför bytet redan nu, säger Johan Lindblad, projektledare på Higab.
Sedan Ullevi invigdes 1958 har det ena läktartaket burits av 28 bärlinor som är upphängda i två stora pyloner. Tidigare i år byttes två av linorna ut och skickades till forskningsinstitutet RISE där de testades genom att dras till bristningsgränsen. Även fästena kapades i flera delar för att se om det fanns någon korrosion eller annan påverkan.
Utöver insatsen från forskningsinstitutet har Higab genomfört röntgenundersökningar och årliga besiktningar för att säkerhetsställa linornas livslängd och bärkraft. Även en avancerad datamodell har tagits fram för att analysera hållfasthet och belastningseffekter.
– Nu har vi gått igenom bärlinorna och fästena in i minsta detalj. Det viktigaste för oss är att säkerställa att Ullevi förblir säker och funktionell för framtida evenemang. Nu hoppas vi att de nya linorna ska hålla i minst 66 år till, säger Johan Lindblad.
Projektet planeras för att inte krocka med konserter och andra evenemang på Ullevi och därför sker inga arbeten under sommarmånaderna. Beslutet att byta ut samtliga bärlinor är också mest kostnadseffektivt, jämfört med att göra det pö om pö. Den första etappen vid pylonen mot Ullevigatan beräknas att starta hösten 2025 och vara klar senast våren 2026. Andra etappen vid pylonen mot Levgrensvägen är tänkt att starta hösten 2026 och vara klar senast våren 2027.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.