Rätt betong i vattenverk

Swecos nya rapport hjälper landets kommuner att välja rätt betong

Sveriges vattenreningsverk har ett stort renoveringsbehov då de flesta av dem byggdes på 1960-talet. Men förutom renoveringsbehov finns också ett ökat kapacitets- samt kunskapsbehov om nya bindemedel och ny teknik. Därför har Sweco i samarbete med flera kommuner och experter tagit fram en rapport som ska ge tillräcklig vägledning.

Läs Anders Carnes egen artikel här!

-Vatten är vårt viktigaste livsmedel så det är viktigt att vara noggrann med de material som kommer i kontakt med vatten, säger Anders Carne, Sweco, som är ansvarig för rapporten.

År 2020 blev Anders Carne utsedd till Årets Betongkonstruktör för sitt arbete med om- och utbyggnaden av Henriksdal- och Sicklaanläggningen när Stockholm Vatten och Avlopp utökar kapaciteten för Stockholms avloppsrening. Han kan en del om betong och vatten med andra ord.

Beställargruppen av rapporten består av representanter från Norrvatten, Gästrikevatten, Trollhättan energi, Karlshamn energi, Östersunds kommun, Stockholm Vatten och avfall, Midvatten och Lerums kommun. Med i framtagandet finns betongföretagen Abetong, Thomas Concrete Group och Betongindustri samt bindemedelstillverkarna Cementa och Swecem.

-Det är ett bra initiativ, det har varit lite spretigt gällande kunskapsnivån kring betong och dricksvatten i landet tidigare. Vissa kommuner säger strikt nej till alla bindemedel som inte består av kalk medan andra ser det på lite annat sätt, säger Anders Carne.

Rekommendationen i rapporten säger nu att för betong som står i direkt kontakt med dricksvatten begränsas den totala mängden flygaska, granulerad masugnsslagg, kalksten och silikastoft till maximalt 20 procent.

Rapporten skriver att för en ”anläggning som hanterar dricksvatten är rekommendationen att ta reda på var aktuell flygaska kommer från så att test kan utföras och säkerhetsdatablad kan utvärderas.”

-Nu är flygasaka standardiserad, men vi vill betona att man ska vara noggrann så att inte vilken flygaska som helst kommer in i byggprojektet under tidens gång, säger Anders Carne. Den är ju också en ändlig resurs.

I rapporten står det även att man bör samordna kravställningen så att kraven inte blir motstridiga.

-Det handlar helt enkelt om optimering och kostnader, ha hög täthet där det behövs, men inte där betongen inte kommer i kontakt med vatten, säger Anders Carne.

Här kommer rekommendationen till sin rätt att ha kompetens med Klass 1 I-U tillgänglig under projektets hela genomförande, även under projekteringsskedet. Då kan man få rätt betong på rätt plats.

Rapporten går även in på detaljer som val av formstag. Det finns sådana som är dricksvattengodkända.

-De innehåller inga konstiga material, en del har en ursparing som man tar bort och gjuter igen efteråt så vattnet bara kommer i kontakt med betong, säger Anders Carne.

Sammanfattningen av rapporten lyder: ”Betong och dricksvatten har alltid gått hand i hand då materialet är slitstarkt och formbart. Kom ihåg att arbeta med betongen efter dess egna förutsättningar och ta hänsyn till både tid och kvalitet kombinerat med livsmedeltänk så blir slutprodukten bra.”

Läs hela rapporten här!