“Vi ska inte bygga nytt eller förstärka broar i onödan!”
Livslängden på gamla brokonstruktioner kan förlängas genom avancerade uträkningar och ny teknik. Samtidigt minskas klimatpåverkan genom onödig nybyggnation, menar två experter på betongkonstruktioner hos Norconsult.
Gamla brokonstruktioner rivs ibland i onödan. Det konstaterar Mattias Blomfors och Samanta Robuschi som är specialister på äldre betongkonstruktioner på Norconsult. Genom förfinade beräkningar kan man avslöja kapacitet som inte kunnat påvisas tidigare.
– Vid nykonstruktion och bärighetsberäkning används ofta snabba och lättillgängliga räknemodeller som inte alltid ger hela sanningen. Genom mer avancerade modeller kan vi få en bättre uppskattning av hur mycket belastning en bro faktiskt klarar. Vi kan alltså avslöja kapacitet som alltid funnits men som inte påvisats tidigare, säger Mattias Blomfors.
Dagens broar byggs vanligen för att hålla i över 100 år. Dessutom utformas brokonstruktionerna så att vissa delar ska kunna bytas ut vid behov. Samtidigt dras vi fortfarande med äldre broar som inte byggts på samma sätt. Om en del av konstruktionen uppvisar skador tas alltför ofta beslutet att riva och bygga en ny.
– Vi ska inte bygga nytt eller förstärka broar i onödan – det är varken ekonomiskt eller klimatmässigt hållbart. Vi måste dock se till att broarna är säkra. Genom att tillämpa avancerade beräkningar kan vi både avslöja dold kapacitet och få större förståelse för skademekanismer, säger Mattias Blomfors.
Han berättar om två färska exempel där han arbetat tillsammans med adj. professor Morgan Johansson, även han från Norconsult. Det handlar om en bågbro med hängstag där de genom förfinade beräkningar kunde undvika förstärkningsåtgärder.
– Via en komplicerad beräkning kunde vi visa att den faktiska kapaciteten var tillräcklig för att förankra den största kraften som kunde uppkomma i hängstagen. Det handlade om 24 hängstag som annars hade behövt förstärkas så där blev det en hel del vinster i form av tid, pengar, miljö och onödiga trafikstockningar, säger Mattias Blomfors.
Ett annat exempel handlar om en skadeutredning av en bro med sprickbildning. Kunden upptäckte sprickorna under ett pågående breddningsarbete.
– De undrade om de kan fortsätta med åtgärden eller om de var tvungna att bygga en ny bro. Vi gjorde en förfinad beräkning och mätningar på plats och det visade att det fanns tillräcklig kapacitet. Så där sparade kunden ett tiotal miljoner, säger Mattias Blomfors.
Det största problemet med betongbroar är korrosion i armeringsstängerna. Ofta kan man se sprickor i betongkonstruktionen, vilket innebär att saltvatten riskerar att nå in till stängerna och orsaka korrosion. Men det är svårt att säga helt säkert eftersom vi inte kan se armeringsstängerna.
– Ibland får man bara bestämma sig för att reparera eller bygga nytt utan att veta säkert hur mycket kapaciteten påverkas av korrosionsskador. Men genom bättre beräkningsmodeller och olika sensorer som läser av konstruktionen kan vi förstå mer av vad som faktiskt händer i bron, säger Samantha Robuschi.
Sensorer kan numera gjutas in i brokonstruktionen redan när den byggs. Då får man information under hela brons livstid. Det kan också användas för äldre konstruktioner, till exempel användes ett sensorstyrt varningssystem för att notera plötsliga händelser hos Gamla Götaälvbron i Göteborg. Men mer avancerad teknik ställer också högre krav på ett ramverk som kan hantera all data.
– Vi måste veta vad vi ska göra med all information vi samlar in och vi behöver också lära oss tolka den. Det ställer krav både kopplat till digitalisering och programmering, säger Samantha Robuschi.
– En lockande tanke är att all relevant information ska kunna integreras i databaser så att olika scenarier kan simuleras, typ belastning från tunga fordon eller extremväder. Ju mer kunskap vi har desto större insikt får vi om konstruktionen och vilken belastning den tål. Så mätningar kommer bara bli allt viktigare, säger Mattias Blomfors.
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.