“Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska.”
Hösten 2019 stals fem gamla bronskanoner från Monumentet i norra Lund, som en gång i tiden restes till minne av slaget vid Lund, 1676. Stölden är fortfarande inte uppklarad. Nu gjuts nya kanoner som kommer att stöldsäkras på flera sätt, enligt SVT.
För att undvika att de fem nya kanonerna ska stjälas på nytt har man vidtagit flera åtgärder.
– Vi kommer att fylla de nya kanonerna med betong, så att värdet blir betydligt lägre än de som blev stulna. Sedan har vi några andra småtrick för att försvåra, säger Marc Rizell, på Rosengrens metallgjuteri till SVT.
Det blev en utmaning för metallgjuteriet att återskapa de gamla bronskanonerna. Ritningar saknades och de fotografier som fanns gick inte att använda. Den övre kanonen är daterad 1693 medan de fyra nere på marken är daterade 1779. Efter ett besök på armémuseum i Stockholm där liknande kanoner 3D-fotograferades kunde man börja den mödosamma processen med att återskapa kanonerna.
– Först samlar man på sig bilder och scanningar på kanonerna och sedan börjar man bygga en 3D-modell i datorn för att i slutändan kunna bygga gjutformar där vi häller ner flytande brons. Skillnaden är att man numera gjuter i smådelar. Förr i tiden göt man kanonerna i hela stycken, säger Daniel Krantz, som arbetar som digitaldesigner på Rosengrens metallgjuteri.
Mer om slaget vid Lund 1676:
Slaget vid Lund stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden. Striden stod mellan den invaderande danska armén bestående av ungefär 13 000 soldater under Kristian V och den svenska armén bestående av ungefär 8 000 soldater under Karl XI. Det är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska. (Källa: kulturportallund.se)
Åsa "Betongbruden" Karlström har slut på sin årskvot av arbetslust. Men betongen måste ut ändå.
Vi ställde frågan till partnerföretagen som stöttar Byggframtid.se Swisspearl ser stora möjligheter med AI och digitalisering för arkitekter och byggare. Energirenovering, cirkularitet och återbruk är tre viktiga fokusområden nästa år.
I Reykjavik ska en ny stadsdel utformas som inte bygger på bilberoende – ett nytt sätt att tänka för många islänningar. Bakom utformningen står FOJAB och Ramboll.