Betongen i kärnkraftverken åldras
Svenska forskare undersöker hur betong och spännkablar åldras i kärnkraftverken.
Hur mår egentligen våra kärnkraftverk i Sverige? Den frågan försöker det svenska företaget Energiforsk att få svar på i ett betongtekniskt program kring hur kärnkraftverken åldras och hur länge till de kan vara i drift.
När de svenska kärnkraftverken byggdes under 1970- och 80-talet godkändes de från början för 40 år. Sedan förlängdes drifttiden till 60 år. Men för bara ett par månader sedan förklarade Vattenfall att man funderar på att förlänga livet på alla sina reaktorer till 80 år.
– Det här är stora byggnader och livstidsförlängningarna för med sig olika frågor. För oss har det varit centralt från programmets start att förstå hur länge till som kraftverken kan fortsätta och om det är något som behöver bytas ut, säger Urban Andersson, ansvarig för forskningsprogrammet på Energiforsk.
Vilka är då de mest kritiska komponenterna? I alla kärnkraftverk finns en så kallad reaktorinneslutning som består av en gastät stålplåt som ska skydda omgivningen från radioaktiva utsläpp om olyckan är framme. För att inte plåten ska skadas är den täckt med en meter tjock betong, men trots skyddet har det hänt att den korroderat lokalt. Det kan, menar Urban Andersson, bero på att organiskt material, till exempel en träkil, har glömts kvar vid gjutningen av betongen. Om ett hålrum bildas intill plåten och fylls med vätska kan den börja rosta.
– Just reaktorinneslutningen som har väldigt höga täthetskrav är en typiskt kritisk komponent. Om man misstänker ett läckage i plåten blir det väldigt omfattande arbeten eftersom betongen runtom är så tjock.
Programmet studerar också hur snabbt spännkablarna i betongen åldras och om de tappar sin förmåga. Genom att titta på hur de kärnkraftverk, som har monterats ner de senaste åren, har påverkats kan forskarna få riktiga mätvärden.
För att kunna utbyta erfarenheter och kunskap samarbetar Energiforsk med Finland. De finska anläggningarna tillhör samma generation och har en liknande design som de svenska, så därför har man stor nytta av varandra. Dessutom har Finland byggt ett nytt kärnkraftverk med mer moderna lösningar. På sikt tror Urban Andersson att reaktorinneslutningarna kommer att byggas med mindre betong eller ingen alls.
– Det kommer förmodligen bli andra lösningar som gör det lättare att underhålla och reparera, avslutar han.
Energiforsk
Energiforsk initierar, samordnar och bedriver forskning och analys inom energiområdet. Bolaget ägs av branschorganisationerna Energiföretagen Sverige och Energigas Sverige, statliga Svenska kraftnät och gas- och energiföretaget Nordion Energi.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.