
– Vägledningen är resultatet av ett forskningsprojekt kring hur bostadsföretag kan arbeta systematiskt för att bli bättre på att möta extremväder och långsiktiga klimatförändringar. Det behövs för att förebygga skador och minska framtida kostnader i bostadsbestånden, säger Greta Gustafsson, projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
När städer drabbas av extrema väderhändelser innebär det risk för skador på byggnader, infrastruktur och samhällsviktiga funktioner som påverkar invånarnas livsmiljö. Klimatanpassning är att vidta förebyggande åtgärder för att minska sådana risker.
Sedan i slutet av 2022 har IVL lett utvecklingsprojektet Klimatanpassning av bostadsföretag med naturbaserade lösningar som genomförs i samarbete med Sveriges Allmännytta och fem kommunala bostadsföretag i Östersund, Västerås, Nykvarn, Jönköping och Malmö. Slutresultatet, själva vägledningen, är praktiskt inriktad. Hur ska en fastighetsägare gå till väga för att säkra sina byggnader? Det är frågan som vägledningen vill besvara.
– Vi löser inte alla problem men i och med vägledningen finns ett verktyg som lär ut metoder. Vi hoppas att vägledningen är så lättillgänglig och lättanvänd att den kan bidra till att klimatanpassning blir en integrerad del av bostadsföretagens verksamhet, säger Greta Gustafsson.
Sårbarhetsanalyser som gjorts inom projektet och studier av olika hot och möjligheter ligger till grund för den färdiga vägledningen. Två typer av extremväder har prioriterats – skyfall och värmeböljor. Lösningarna fokuserar på naturbaserade lösningar som exempelvis att anlägga översvämningsytor och ängar eller att plantera träd och gröna tak. Steg för steg med hjälp av checklistor och flödesscheman leds aktörerna vidare i processen, från att förankra och kartlägga till att identifiera åtgärder som kan implementeras.
– Jag tror att vägledningen blir en startpunkt för många av våra medlemsföretag för att börja arbeta bredare med frågorna, säger Patrizia Finessi, miljöexpert vid Sveriges Allmännytta.
Bengt Lind, expert inom fastighetsförvaltning hos Sveriges Allmännytta, tror att den kan vara till särskilt stor nytta för de mindre medlemsföretagen.
– De har inte så stora egna resurser i form av strateger och experter utan står mitt i praktisk fastighetsförvaltning. Jag hoppas och tror att vägledningen kan bidra till att de får lättare att höja blicken och se vilka åtgärder som kan passa i deras fastighetsbestånd, säger han.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.