Återvunna schaktmassor kan spara naturresurser
Sverige kan spara in minst tio miljoner ton naturresurser.
En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att Sverige kan spara in minst tio miljoner ton naturresurser genom återvinning av schaktmassor. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Återvinningsindustrierna.
– Att få till en mer cirkulär hantering av schaktmassor är främst relevant ur ett resursbesparande perspektiv, eftersom det minskar deponeringen och behovet av att utvinna nya material, säger Jurate Miliute-Plepiene, avfallsexpert och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Av rapporten framgår att det är stor skillnad i klimatpåverkan mellan när schaktmassorna ersätter ett annat material, och när de inte gör det. Deponering är det scenario som ger högst utsläpp av klimatgaser. I Sverige deponeras närmare fyra miljoner ton jordmassor på avfallsdeponier varje år.
– Rapporten visar på stor potential med återvinning av schaktmassor. Om vi minskar nuvarande deponering av schaktmassor med cirka hälften och i stället omhändertar dem cirkulärt skulle vi kunna spara cirka 10 000 ton koldioxidutsläpp varje år. Dessutom innebär cirkulär hantering av schaktmassor enorma resursbesparingar, säger Ellen Einebrant, vd för Återvinningsindustrierna.
En annan fördel med cirkulär hantering av schaktmassor är att det minskar ingreppen i naturen.
– Genom att använda de schaktmassor som redan är i omlopp i samhället minskar vi trycket på miljön. Det blir mindre ingrepp i landskapet och riskerna minskar för till exempel grundvattentillgångar, säger Jurate Miliute-Plepiene.
Här följer fyra utdrag ur rapporten:
1. Ökad återvinning av schaktmassor skulle kunna bidra med minst tio miljoner ton i besparade resurser vilket är jämförbart med vikten av cirka sex miljoner personbilar.
2. Årligen utvinns 101 miljoner ton jungfruliga material i Sverige. Upp till hälften av dessa skulle kunna ersättas med återvunnen ballast från schaktmassor.
3. Om vi kan undvika deponering av åtminstone hälften av de fyra miljoner ton schaktmassor som deponeras varje år skulle vi kunna spara cirka 10 000 ton koldioxidutsläpp.
4. Det är inte ovanligt att schaktmassor används utan faktiskt behov eller funktion. Trots att detta ibland felaktigt kallas “återanvändning”, “återvinning” eller “cirkulärt”, kan man inte förvänta sig miljöfördelar som är relaterade till ersättning av jungfruliga material.
Åsa ”Betongbruden” Karlström berättar denna vecka om drömbetong och överklassynglingar på Sturecompagniet, när hon återvänder till Stureplan.
Skumbetong har potential att vara ett klimatförbättrande alternativ för byggnader i seismiska områden, enligt en studie genomförd i Quito, Ecuador. Studien visar att denna betongtyp kan minska byggnaders klimatavtryck och samtidigt uppfylla konstruktionskraven.
Den 21–23 januari 2025 samlades betong- och murverksbranschen i Las Vegas för WOC, World of Concrete. Evenemanget, som hölls på Las Vegas Convention Center, lockade nästan 58 000 registrerade deltagare och mer än 1 500 utställande företag. Dessutom genomfördes över 180 utbildningssessioner. Här listar vi de fem viktigaste trenderna från WOC.