
Under 2023 betalade grossister ut omkring 4,4 miljarder kronor i retroaktiva rabatter till installatörsbolag. Dessa rabatter återbetalas i efterhand och redovisas sällan för beställaren, vilket försvårar granskning och kostnadskontroll. Problemet bedöms vara särskilt omfattande vid entreprenader på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen, som ofta används vid komplexa offentliga byggprojekt som sjukhus och infrastruktur.
– Bristande pristransparens på byggmaterialmarknaden gör att beställare får betala för mycket för byggmaterial, och kan leda till sämre konkurrens. De här problemen har lyfts fram i flera utredningar men har hittills inte fått någon lösning. Därför behövs nu en tydlig styrning bort från retroaktiva rabatter, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.
Enligt Konkurrensverkets rapport förekommer det att installatörer har tillgång till flera parallella prislistor, vilket gör det möjligt att manipulera redovisade materialkostnader. Beställaren riskerar då att betala ett förhöjt materialpris och därmed även ett högre arvode till entreprenören, eftersom ersättningen ofta är procentbaserad.
För att komma till rätta med problemet lägger Konkurrensverket fram flera förslag riktade till offentliga beställare. Dessa inkluderar att i första hand använda fast pris som ersättningsform, och i andra hand förhandsbestämma materialpriser även vid löpande räkning. Vidare föreslås att avtal tydligt ska reglera att alla rabatter ska tillfalla beställaren, samt att upphandlande myndigheter får större insyn i fakturering.
Myndigheten vill även se en reglering som tvingar leverantörer att redovisa alla rabatter direkt på fakturan. Ett ytterligare förslag är att staten stärker den offentliga upphandlingskompetensen genom samordning och riktat stöd.
Retroaktiva rabatter och bristande insyn i grossistledet har varit ett återkommande tema i byggbranschen. Konkurrensverkets utredning – genomförd på regeringsuppdrag – är en av de första som kvantifierar problemet i detalj och ger förslag på åtgärder.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.