Ny affärsform med alliansmodell i stora infrastrukturprojekt

Enligt parterna innebär modellen att projektet genomförs från planering till färdigställande i nära samverkan, med delad risk och gemensam styrning.

Lotta Brändström, affärsområdeschef på Peab Anläggning, menar att modellen kan förändra hur branschen arbetar. “Vi ser stor potential i alliansmodellen för att utveckla branschens sätt att genomföra komplexa infrastrukturprojekt. Genom att arbeta nära tillsammans redan i tidiga skeden, kan vi säkerställa hög kvalitet och kostnadseffektivitet samtidigt som vi minskar risker och ökar transparensen”, säger hon i ett pressmeddelande.

Trafikverket ser initiativet som ett sätt att stärka styrningen efter flera uppmärksammade projektproblem de senaste åren.

Patrick Guné, verksamhetsområdeschef för Stora Projekt, uttrycker skarp kritik mot nuvarande kontraktsformer.

-Vi ser dessvärre en del allvarliga exempel på hur kontrakt med löpande räkning utnyttjas för att slippa ta ansvar enligt kontraktet. Det kan handla om överdebitering, icke konkurrensutsatta materialpriser, gynnande av interna koncernbolag i upphandlingar och ineffektiv produktionsplanering”, säger han.

Han framhåller samtidigt behovet av att pröva nya arbetssätt: “Därför är det viktigt att vi utvecklar vår styrning, stärker kontroll och uppföljning men framförallt att vi provar nya sätt att välja rätt leverantör i upphandlingsskedet.”

Förbifarten i Söderköping har fått klartecken av regeringen och byggstart är planerad till hösten 2026. Projektet omfattar en ny mötesfri sträckning med planskilda korsningar, gång- och cykelväg, viltstängsel och en akvedukt under Göta kanal. Förberedande arbeten börjar redan hösten 2025.

Ekonomiska detaljer för allianssamarbetet är inte offentliga, men det är känt att avtalet omfattar både projektering och genomförande. En tidigare uppskattning värderar första delen av projektet till cirka 1,3 miljarder kronor. I och med att aktörerna delar både kostnader och vinster, krävs tydliga modeller för kostnadskontroll och incitament, något som ännu inte beskrivits i detalj.

Att enbart en entreprenör valts ut för samarbete väcker frågor om konkurrens och marknadsstruktur. Samtidigt vilar alliansmodellen på tillit och långsiktig samverkan, vilket ställer krav på transparens, tydlig uppföljning och extern granskning. Hur dessa delar ska hanteras i praktiken är ännu oklart.

Internationellt har alliansprojekt använts inom såväl transportinfrastruktur som sjukhusbyggande, särskilt i Australien, Storbritannien och Kanada. I Sverige har tidigare försök gjorts med olika former av samverkan, men utan samma långtgående ekonomiska integration. Hur Trafikverkets modell skiljer sig från exempelvis partnering eller incitamentsbaserade kontrakt har ännu inte förklarats.

Projektet blir därmed ett testfall för om en svensk alliansmodell kan leverera bättre kontroll, lägre kostnader och färre avbrott än de kontraktsformer som hittills dominerat statliga infrastruktursatsningar.