Den 1 juli 2025 var det 25 år sedan Öresundsbron invigdes. Samtidigt pågår en översyn av brons framtida underhåll och tekniska livslängd, där nya forskningsresultat från Lunds universitet pekar på att konstruktionen, med rätt underhållsstrategier, kan hålla minst dubbelt så länge som planerat.
-Det är helt nya tankesätt och metoder för att säkerställa att Öresundsbron kommer att kunna användas i 100, 150 eller till och med 200 år, säger Göran Andersson, chef för avdelningen för konstruktion och underhåll på Öresundsbron, enligt ett pressmeddelande.
Grunden för analysen är en modell framtagen inom det tvärvetenskapliga projektet EXTEND vid Lunds universitet. I konferensartikeln “Towards a service life extension of the Øresund Fixed Link” (Björnsson m.fl., 2024) presenteras en metodik för scenariobaserad bedömning av livslängd, där man bland annat modellerar initieringen av korrosion i tunneltaket.
Analysen bygger på ett samspel mellan degraderingsmodeller, inspektionsstrategier och tillgängliga underhållsåtgärder. Syftet är att identifiera kostnadseffektiva vägar och att förlänga konstruktionens säkra brukstid utan att äventyra dess funktion eller säkerhet.
-Vi arbetar med att ta fram säkrare modeller för hur broar föråldras och hur underhåll påverkar livslängden, säger Ivan Björnsson, doktorand i strukturmekanik vid LTH, till sajten forskningsportalen.lu.se.
Ett konferensbidrag presenterades vid IABMAS 2024, en internationell konferens om brohållbarhet. Det utgör en av de första publicerade vetenskapliga analyserna med fokus på Öresundsbrons framtida livslängd.
Fortsatt forskning inom EXTEND syftar till att ta fram generella verktyg för planering av underhåll och förlängning av teknisk livslängd i stora infrastrukturprojekt. Detta kan få betydelse även för andra konstruktioner i Skandinavien med hög teknisk och ekonomisk vikt.
Återbruk av byggmaterial lyfts ofta som en nyckel för att vi ska klara klimatmålen, men vägen till storskalig försäljning är kantad av utmaningar. Nu undrar vi: Hur tar vi oss över hindren?
Åsa "Betongbruden" Karlström har bytt arbetsgivare. Hon saknar sin gamla bil som hon har så många minnen med. Men nu är det framåt som gäller, lite semester till och många lass betong.
Göteborgs botaniska trädgård har startat Sveriges första fröbank för vilda växter. Biologiska mångfald får ökad betydelse i planeringen av framtidens bostadsområden, stadsparker och infrastrukturprojekt.