MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
LO vill sänka veckoarbetstiden till 35 timmar – arbetsgivare varnar för BNP-tapp, facket lyfter hälsoeffekter.

LO: Kortare arbetsvecka kostar – men kan ge hälsovinster

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

LO:s arbetstidsutredning, som publicerades idag, föreslår att den svenska veckoarbetstiden sänks från 40 till 35 timmar med full lönekompensation. Enligt rapporten Kortare arbetstid – fakta, forskning och förutsättningar skulle en sådan reform på sikt minska BNP med mellan 1,7 och 3,1 procent – motsvarande ett till två års real BNP-tillväxt per capita.

Beräkningarna bygger på antaganden om produktivitetsvinster, förändrad sysselsättning och minskad sjukfrånvaro. Rapporten understryker att Sverige i dag har en av Europas högsta sysselsättningsgrader och längst faktisk arbetstid per person i arbetsför ålder.

Samtidigt upplever många heltidsanställda att de arbetar för mycket, medan många deltidsanställda vill arbeta mer. Denna obalans, i kombination med ökad stress och sjukskrivningar, motiverar enligt LO en ny arbetstidspolitik.

“Det finns tydliga hälsoeffekter av kortare arbetstid, inklusive minskad stress och ökad återhämtning”, enligt rapporten. Dessutom hävdas att drygt hälften av arbetstidsförkortningen kan kompenseras av ökad produktivitet – baserat på en genomgång av elva forskningsstudier.

Rapporten har väckt starka reaktioner. Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt ifrågasätter varför LO driver frågan vidare trots att “deras egna siffror visar tydligt negativa effekter”, säger han till organisationens sajt. Han varnar för ett minskat välstånd och ökade kostnader för företagen.

Även Almega är kritiska. De uppskattar att en 35-timmarsvecka inom den privata tjänstesektorn skulle minska produktionen med 181 miljarder kronor per år, enligt en egen rapport från maj 2025.

LO:s ekonom Niklas Blomqvist betonar dock att syftet är en solidarisk arbetstidspolitik: “En generell förkortning ger större hälsovinster och jämnare villkor än individuella lösningar.” Han pekar på att reformen skulle kunna främja både jämställdhet och kompetensförsörjning, särskilt i välfärdssektorn.
Samtidigt finns sprickor inom fackrörelsen.

Enligt Medlingsinstitutets årsrapport för 2024 ställer sig tolv av tretton LO-förbund bakom arbetstidsförkortningen. Transportarbetareförbundet har dock valt att stå utanför.

Läs mer