
Beräkningarna bygger på antaganden om produktivitetsvinster, förändrad sysselsättning och minskad sjukfrånvaro. Rapporten understryker att Sverige i dag har en av Europas högsta sysselsättningsgrader och längst faktisk arbetstid per person i arbetsför ålder.
Samtidigt upplever många heltidsanställda att de arbetar för mycket, medan många deltidsanställda vill arbeta mer. Denna obalans, i kombination med ökad stress och sjukskrivningar, motiverar enligt LO en ny arbetstidspolitik.
“Det finns tydliga hälsoeffekter av kortare arbetstid, inklusive minskad stress och ökad återhämtning”, enligt rapporten. Dessutom hävdas att drygt hälften av arbetstidsförkortningen kan kompenseras av ökad produktivitet – baserat på en genomgång av elva forskningsstudier.
Rapporten har väckt starka reaktioner. Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt ifrågasätter varför LO driver frågan vidare trots att “deras egna siffror visar tydligt negativa effekter”, säger han till organisationens sajt. Han varnar för ett minskat välstånd och ökade kostnader för företagen.
Även Almega är kritiska. De uppskattar att en 35-timmarsvecka inom den privata tjänstesektorn skulle minska produktionen med 181 miljarder kronor per år, enligt en egen rapport från maj 2025.
LO:s ekonom Niklas Blomqvist betonar dock att syftet är en solidarisk arbetstidspolitik: “En generell förkortning ger större hälsovinster och jämnare villkor än individuella lösningar.” Han pekar på att reformen skulle kunna främja både jämställdhet och kompetensförsörjning, särskilt i välfärdssektorn.
Samtidigt finns sprickor inom fackrörelsen.
Enligt Medlingsinstitutets årsrapport för 2024 ställer sig tolv av tretton LO-förbund bakom arbetstidsförkortningen. Transportarbetareförbundet har dock valt att stå utanför.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.