Spännbalksstomme ger 39 % lägre klimatpåverkan

Studien jämför tre olika stomlösningar:
1. En konventionell stomme med HDF/RDF-bjälklag och prefabricerade pelare och balkar.
2. Den uppförda spännbalksstommen, som kombinerar platsgjuten betong med prefabricerade spännbalkar och pelare.
3. En klimatförbättrad spännbalksstomme, där material med lägre klimatpåverkan används.

Analysen baseras på livscykeldata (A1-A3), vilket inkluderar råvaruutvinning, produktion och transport av byggmaterial. Klimatpåverkan har beräknats med OneClick LCA och jämförelser har gjorts med både Boverkets klimatdata och produktens specifika miljövarudeklarationer (EPD:er).

Resultaten visar att:
• Total klimatbelastning för spännbalkstommen är 110 kg CO₂e/m², vilket uppnår nivå 4 enligt Svensk Betongs klassning.
• Den uppförda spännbalksstommen har 29 kg CO₂e/m² BTA lägre klimatpåverkan än den konventionella stommen, motsvarande en total besparing på 580 ton CO₂e för hela byggnaden.
• Vid optimering med klimatförbättrade material minskar utsläppen ytterligare med 41 kg CO₂e/m² BTA, en reduktion på 27 % jämfört med den uppförda spännbalksstommen.
• Totalt sett ger den klimatförbättrade spännbalksstommen 39 % lägre klimatpåverkan än den konventionella lösningen, motsvarande 70 kg CO₂e/m² BTA.

Den största klimatbesparingen uppnåddes genom att optimera bjälklag, följt av väggar och grund. Betongen, som utgör den största delen av byggnadens massa, är det material där störst besparing kunde göras genom att använda klimatförbättrad betong. Optimeringen omfattade även lågkolhaltigt stål för armering och klimatförbättrade prefab-element.

Fallstudien av Brandmästaren visar att betydande klimatbesparingar kan göras genom systematiskt materialval. Det största bidraget kommer från bjälklaget, som är den tyngsta byggdelen och där val av betongtyp har störst effekt. Studien understryker även vikten av att inkludera fasadmaterial i klimatberäkningar, då dessa kan ha hög påverkan per viktenhet.

Fasaden på Brandmästaren består av plåtkassetter och glaspartier, vilket bidrar till lågt underhållsbehov men också en klimatpåverkan på ca 25 kg CO₂e/m² BTA. Trots sin låga andel av byggnadens totala massa, är fasadvalet en viktig faktor i att optimera en byggnads klimatavtryck.

En viktig lärdom är att Boverkets generiska klimatdata för anläggningsbetong saknas, vilket kan leda till underskattningar av byggnaders faktiska klimatpåverkan. För framtida projekt är det därför avgörande att använda produktspecifika EPD:er för att få en mer korrekt bild av byggnaders livscykelutsläpp.

Med ökad reglering kring klimatdeklarationer och införandet av gränsvärden för byggnaders utsläpp kommer materialval och konstruktionsmetoder att få ännu större betydelse. Fallstudien av Brandmästaren visar att det är möjligt att uppnå stora utsläppsminskningar genom att arbeta aktivt med klimatförbättrade material, och att spännbalksstommen kan vara en del av lösningen för framtidens hållbara byggande.

Nyckelinsikter från studien
• Total klimatbelastning för spännbalkstommen är 110 kg CO₂e, vilket uppnår nivå 4 enligt Svensk Betongs klassning.
• 27 % lägre klimatpåverkan jämfört med en standardlösning med hjälp av klimatförbättrad betong och optimerade materialval.
• 39 % reduktion av klimatpåverkan jämfört med en traditionell prefabstomme (HDF) – motsvarande 70 kg CO₂e per kvadratmeter.
• Genom att använda klimatförbättrade material och produktspecifika miljövarudeklarationer (EPD) kunde klimatpåverkan minskas med ytterligare 41 kg CO₂e/m² BTA.
• Störst besparing uppnåddes genom att optimera bjälklag, följt av väggar och grund.