
En central del av strategin är att återanvända betongkomponenter från befintliga byggnader. Enligt Circle Economy har man redan återanvänt stålbjälkar, betongplattor och pelare från rivningsobjekt i nya konstruktioner. Rivningsmassor krossas och används som fyllnadsmaterial, exempelvis krossad betong i asfalt och markarbeten. Dessutom inrättas lagrings- och återbrukscenter för temporär mellanlagring av sekundära material.
Att återbruka betongelement är inte nytt – drygt 77 fall inom Europa och USA finns dokumenterade mellan 1967–2022, enligt forskning från EPFL. Men utmaningen ligger ofta i fragmenterad kunskap, transnationella regler och standarder samt logistiska aspekter såsom demontering, lagring och kvalitetskontroll.
I Kera har staden explicit inkluderat krav på att rivning av föregående byggnader ska möjliggöra återbruk, genom ett underlag i planbestämmelser och byggregelverk. Platsanpassade processer för krossning av betong är redan i gång, där krossad betong används för till exempel parkvägar och grunder.
Förutom betongåterbruk integrerar Kera en rad cirkulära lösningar: återbrukstävlingar, insamling av plastfilm, materialbanker och medborgardelaktighet genom “pop-up”-projekt för lokal odling och hantverk . Digital plattform för material- och avfallsspårning samt IoT- och 5G-infrastruktur (LuxTurrim5G) syftar till effektiv logistik och smart resursanvändning.
Betongåterbruk i stor skala är tekniskt möjligt – men det återstår utmaningar. För att övergå från pilotprojekt till systemriktad omställning krävs fungerande affärsmodeller, regelverk som erkänner sekundära material, samt branschaktörer och kommuner som kräver återbruk i upphandlingar.
Finland har visserligen en nationell strategi för cirkulär ekonomi, och Kera är ett markant exempel. Men utan en tydlig marknad för återbruk av betongelement, riskerar material få begränsade tillämpningar – som fyllnads- eller infrastrukturmaterial på låg nivå, vilket är fallet idag med återvunnen betong i Sverige.
Keras erfarenheter kan bli vägledande för andra nordiska och europeiska städer – men för att tekniken inte ska stanna kvar i prototypstadiet krävs en systematisk genomförande och storskalighetstanke.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.