Heidelberg Materials drar tillbaka Slite CCS-ansökan
Bolaget framhåller att en ansökan inte kan ”pausas” och att det därför blev nödvändigt att dra tillbaka den när tiden för kompletteringar inföll.
Det centrala beskedet är därmed inte själva återkallelsen, utan att Heidelberg Materials fortfarande saknar ekonomiska förutsättningar för att gå vidare. Redan i november 2025 meddelade bolaget att Slite CCS lades på paus efter att Energimyndigheten avslagit ansökan om medfinansiering inom Industriklivet. Då beskrev Heidelberg Materials projektet som beroende av fortsatt statlig riskdelning.
Bolaget argumenterar nu öppet för att CCS i cementindustrin ännu inte bär sig kommersiellt i Sverige. I sin Q&A pekar Heidelberg Materials på att efterfrågan på nettonoll-cement fortfarande är begränsad och att det saknas tydliga styrmedel, bland annat i offentlig upphandling. Samtidigt hänvisar bolaget till EU:s klimatregelverk och utsläppshandel som på sikt gör fortsatt högutsläppande cementproduktion allt svårare att räkna hem.
Det intressanta är att Heidelberg Materials samtidigt använder sina egna projekt i Norge och Storbritannien som jämförelsepunkter. I Brevik i Norge invigdes bolagets CCS-anläggning i juni 2025, efter flera års statligt stöd inom Longship-programmet. I Padeswood i Storbritannien fattades investeringsbeslut i september 2025 först efter en finansieringsuppgörelse med brittiska staten. Bolagets budskap är alltså att Slite inte avviker tekniskt, utan politiskt och finansiellt.
Heidelberg Materials ansökte enligt tidigare rapportering om 7,9 miljarder kronor i stöd. Samtidigt har Industriklivet fått betydligt mindre budgetutrymme inför 2026, medan trycket från stora industriprojekt har ökat. Det gör Slite till ett exempel på konflikten mellan höga klimatambitioner och begränsad statlig finansieringsförmåga.
Heidelberg Materials har tidigare uppgett att Slite CCS skulle kunna fånga in upp till 1,8 miljoner ton koldioxid per år, motsvarande omkring fyra procent av Sveriges samlade utsläpp. Om de siffrorna håller innebär förseningen att en av de största enskilda tänkta utsläppsminskningarna i svensk industri skjuts på framtiden.
Läs mer
Mycket lärande när universitet satsar på återbruk
När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.
Återvunnen plast testas i 3D-printade golvstolsystem
Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?
Kontorsdesign styrs för mycket av trender
Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.