Funktion viktigare än material
Kravställning på stommaterial begränsar möjligheten att arbeta med lösningar och materialval som kan minska byggnadens klimatpåverkan enligt en ny SBUF-rapport.
Ny SBUF-rapport motsäger materialdirektiv i upphandling.
Ett utvecklingsprojekt som finansieras genom SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, undersöker vilka kravställningar i förfrågningsunderlagen som har en inverkan på byggnadens klimatpåverkan under byggnation och drift. Resultaten visar att kravställning vid upphandling av byggprojekt bör peka på funktionskrav, snarare än tekniska lösningar och material för att minimera den negativa klimatpåverkan.
– Både beställare och entreprenörer behöver vara på tårna och kontinuerligt utvärdera olika alternativ för en minskad klimatpåverkan. Genom att i huvudsak peka på funktionskrav i upphandlingar skapas utrymme för innovativa val som kan bidra till minskad klimatpåverkan, säger Daniel Johansson, specialist teknik och hållbarhet NCC Building Sverige samt projektledare för SBUF-projektet.
“Undersökningens resultat visar att när entreprenörer kravställs på specifika tekniska lösningar, till exempel ett visst stommaterial eller en specifik byggdelsuppbyggnad, begränsas möjligheten att arbeta med lösningar och materialval som kan minska byggnadens klimatpåverkan.”
Undersökningens resultat visar att när entreprenörer kravställs på specifika tekniska lösningar, till exempel ett visst stommaterial eller en specifik byggdelsuppbyggnad, begränsas möjligheten att arbeta med lösningar och materialval som kan minska byggnadens klimatpåverkan. Rekommendationen är att i stället uttrycka de funktionskrav som en viss byggdel ska uppfylla.
Vidare lyfter utvecklingsprojektet att det är fördelaktigt att om specifika material, trots allt, kravställs så bör kravet kompletteras med en formulering om likvärdighet där även klimataspekten ingår som utvärderingsparameter.
Den kravställning som bedöms ha störst inverkan på att minska byggnadens klimatpåverkan är att inkludera klimatpåverkan i själva upphandlingen, gärna kombinerat med en bonus till entreprenören om klimatpåverkan ytterligare minskas innan överlämning av byggnaden. På detta sätt uppmuntras och tvingas entreprenören att göra kloka och medvetna val längs hela byggprojektets gång för att minska byggnadens klimatpåverkan.
– Med utgångspunkt i funktionskrav skapas förutsättningar för ett innovativt och iterativt arbetssätt där vi drar nytta av all vår kunskap och får möjlighet att ta med lärdomar från projekt till projekt så att gränserna för vad som är möjligt hela tiden förflyttas, säger Daniel Johansson.
Läs mer
Svenska stationsbyggnader vinner i Paris
Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.
När AI försöker vara betongbilschaufför – och nästan lyckas
Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.
Veidekke spår vändning 2026
Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.