Sex projekt delar på 50 miljoner
Tillväxtverket stöder forskning för en renare cementindustri.
Tillväxtverket och EU:s Fonden för rättvis omställning har avsatt sammanlagt 50 miljoner kronor till sex projekt som utforskar hur cementindustrin ska bli mer klimatsmart.
Målet är en en cementproduktion utan utsläpp och med hjälp av pengarna ska projekten utforska material och produktionstekniker som används vid framställningen av cement.
– Med EU-medel från Fonden för en rättvis omställning kan vi ge ett riktat stöd till cementindustrin, som därmed kan ta tekniksprång som är nödvändiga för att uppnå en industri utan utsläpp, säger Elisabeth Backteman, generaldirektör på Tillväxtverket.
Flera tekniska lösningar som är nödvändiga för att industrin ska kunna ställa om kräver stora satsningar inom forskning och utveckling. De 50 miljonerna ska även bidra till att industrin kan bibehålla eller utveckla sin konkurrenskraft.
De projekt som har fått finansiering är:
- Post Norm Supersulfated Cement
- Styrning av produktkvalitet och energieffektivitet i koldioxidfri cementproduktion med termisk plasma
Projektägare: Chalmers Tekniska Högskola AB - Logistik för CCS
Projektägare: RISE Research Institutes of Sweden AB
- Klimatreducerad betong genom cementindustrins omställning för kommande infrastruktur- och industrietableringar i kallt klimat
- Cement med låg klinkerhalt
Projektägare: Luleå tekniska universitet - Concrete action in the cement industry and the cement and concrete supply chain
Projektägare: IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Läs mer
Mycket lärande när universitet satsar på återbruk
När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.
Återvunnen plast testas i 3D-printade golvstolsystem
Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?
Kontorsdesign styrs för mycket av trender
Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.