Biokolscement uppges ha nått en tryckhållfasthet jämförbar med vanlig cement.
Två forskare från Washington State University fick nyligen stor uppmärksamhet. De använde sig av biokol tillverkat av organiskt avfall och behandlade det med hjälp av spillvatten från betongtillverkning. Enligt ett pressmeddelande från universitetet hade forskarna upptäckt en fungerande metod för att tillverka miljövänlig betong som kunde jämföras i styrka med vanlig betong.
I en intervju i NyTeknik dömmer Katarina Malaga, adjungerad professor i hållbart byggande och forskningsutvecklare på Rise, ut metoden totalt.
– Jag kan säga att det fungerar inte. Det finns två lag, där det ena tror på biokol, men de kan inte betong. De förstår inte materialet på lång sikt. Hajpen runt biokol i betong är missvisande, säger Katarina Malaga, som i stället lyfter fram biokolets egenskaper som jordförbättrare.
– Biokol funkar ganska bra för jordbrukstillämpningar genom att det behåller fukten på åkrarna. Men det värsta som kan hända i betong är något som håller fukt länge. Den mekaniska styrkan försämras och på lång sikt kan det också leda till beständighetsproblem.
Ett problem med biokol i betong är att biokolet inte är reaktivt..
– Cement är ett material som är hydrauliskt aktivt, i kontakt med vatten stelnar det. Det gör inte biokol. Att använda biokol i betong är förtäckt dumpning av material, säger Katarina Malaga.
När Xianming Shi, en av forskarna som ligger bakom den amerikanska studien, får höra om den svenska expertens invändningar hänvisar han till pågående forsknings kommande resultat.
– Vi tror att vi har klurat ut lösningar. Vårt fokus är att visa att det är möjligt att skapa betong med minusutsläpp som också har rimlig hållfasthet, skriver Xianming Shii till Ny Teknik.
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.