
Slagg kan ersätta kalksten
Slagg istället för kalksten kan minska koldioxidutsläppen.

När kalksten bryts och används som råmaterial vid tillverkning av cement frigörs stora mängder koldioxid. Något som kan minska utsläppen rejält är om kalkstenen byts ut mot slagg från smältprocesser inom metallindustrin. Men frågan är hur det påverkar cementens kvalitet.
Erik Viggh är doktorand vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. Han har utvecklat en kemisk modell som cementindustrin kan använda för att just utvärdera hur användningen av råmaterial påverkar cementkvaliteten. Tanken är att modellen ska göra det lättare att styra tillverkningen mot en lägre klimatpåverkan.
– Brytningen av kalksten, som vid cementtillverkning, påverkar både natur och grundvatten. Dessutom är den väldigt beroende av nya brytningstillstånd, säger Erik Viggh.

Ett ämne som har en avgörande roll i cementtillverkningen är magnesium. Det förekommer i låga halter i kalksten men det finns mycket mer i slagg. Vid upphettning och nedkylning av råmaterialet kan det dock bindas för mycket magnesium. Det kan leda till bildandet av ett mineral som kan orsaka problem som svällning och sprickbildning i betongen.
Vigghs modell simulerar bildandet av de olika cementfaserna som uppvärmning och kylning, och tar hänsyn till tid, temperatur och råvarans sammansättning.
– Den kemiska modellen har tillsammans med andra data god potential för att utvärdera användningen av alternativa råmaterial. Arbetet har också identifierat svaga punkter i tidigare modelleringar och ger förslag på framtida forskning när helt nya tillverkningsprocesser för cement utvecklas, säger Erik Viggh.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.