MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Gruvavfall och biolakning: En ny resurs för betongindustrin

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Betongindustrin, som länge varit en av världens största konsumenter av mineralbaserade material, kan stå inför en revolution. Forskning vid Linnéuniversitetet visar hur biolakning, en process som använder bakterier för att bryta ner gruvavfall och frigöra metaller, kan bidra till mer cirkulära materialflöden och nya tillämpningar inom cement och betong.

Gruvindustrin genererar varje år enorma mängder avfall som bauxitrester, metallurgisk slagg och andra processrester. Dessa material innehåller ofta små mängder av värdefulla metaller, men traditionella metoder för utvinning har varit olönsamma.

Genom biolakning kan bakterier som Gluconobacter oxydans och Fervidacidithiobacillus caldus bryta ner dessa material och extrahera metaller som skandium, vanadin och magnesium.

-Med Gluconobacter oxydans lyckades vi lösa upp 71 procent av bauxitresterna, medan Fervidacidithiobacillus caldus kunde omvandla svavel till svavelsyra och lösa upp 99 procent av magnesiumrika restprodukter, säger Nathan van Wyk, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet.

Denna process öppnar för nya möjligheter inom betongindustrin. Till exempel kan biolakning minska alkaliniteten hos bauxitrester, vilket gör dem mer lämpliga som fyllnadsmedel i cementinnehållet i betong. Dessutom kan tillsatser som skandium förbättra betongens hållfasthet och slitstyrka.

Magnesiumföreningar, som renas genom biolakning, har potential att skapa lättare och mer flexibla betongsorter – en lovande utveckling för exempelvis 3D-printad betong.

-Biolakning visar att vi kan omvandla tidigare oönskat avfall till en viktig resurs. Detta är ett steg framåt mot en mer cirkulär och hållbar industri, säger Nathan van Wyk.

Rapporten från Linnéuniversitetet betonar att processen inte bara minskar miljöbelastningen från gruvavfall utan också kan skapa innovationer inom byggmaterial. Recalcitranta mineraler, som inte enkelt löses upp, kan återanvändas som syrastabilt ballast i konstruktioner, vilket ytterligare breddar användningsområdena.

Med biolakning som verktyg kan betongindustrin bidra till en grönare och mer hållbar framtid, samtidigt som den utforskar nya gränser för materialutveckling.

Läs mer