En traditionell gjutning innebär ofta att konstruktionen byggs två gånger – först genom gjutformen och sedan genom själva betonggjutningen. Genom att använda jord som formmaterial vill MIT:s forskare förändra den processen.
– Det vi har visat är att vi i princip kan ta jorden vi står på, eller schaktmassor från en byggplats, och förvandla dem till exakta, mycket komplexa och flexibla gjutformar för skräddarsydda betongskonstruktioner, säger Sandy Curth, doktorand vid MIT:s arkitekturavdelning och en av initiativtagarna till projektet.
Metoden, kallad EarthWorks, innebär att lera, ibland förstärkt med halm och ytbehandlad för att hindra vattenläckage, skrivs ut i stora 3D-printrar direkt på byggplatsen. Efter gjutning kan jorden återanvändas, vilket eliminerar behovet av engångsgjutformar i trä.
– Vi har hittat ett sätt att skapa gjutformar som kan återanvändas i oändlighet. Det är bara jord, säger Sandy Curth.
För att använda tekniken krävs en stor 3D-printer på byggplatsen, men forskarna menar att besparingen på material och arbetskraft kan väga upp investeringen.
Metoden kan också ha fler användningsområden. Sandy Curth, som nu grundat företaget FORMA Systems för att kommersialisera tekniken, ser en framtid där 3D-printade jordformar kan användas inte bara för betong, utan även för att bygga hela hus i lera.
Projektet har delvis finansierats av Sidara Urban Research Seed Fund, som administreras av MIT:s Leventhal Center for Advanced Urbanism.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.