Hur ska jag på bästa sätt reparera gammalt betonggolv i garage, troligen från 1960-talet, som bara pulveriseras på ytan där bilen stått? Ytan blir som dammig sand som jag till en början trodde endast var ostädat. Men det går inte att sopa bort då det bara fortsätter falla sönder i damm/smul med små vita pulverhögar, mest vintertid. Garaget är oisolerat och har ett ganska intakt golv där bilen inte stått, så gissar att vägsalt, snöslask och fukt/frost är en del av förklaringen?
Drömmer om att ha en hårt, slätt golv som går att hålla rent!
/Lisa
Hej Lisa, betong är ett mycket tåligt och beständigt material, men det finns också några typer av “angrepp” som kan försämra dess egenskaper. Själva betongen kan skadas av frysning, något man säkerställer att det inte sker genom att tillsätta lite luftporbildare, blanda betongen ordentligt och att vatten-cement-talet (vct) inte är för högt.
Finns det salter i vattnet som fryser blir luften i betongen extra viktigt och vct behöver vara relativt lågt, samt lä,pligen använda ett lämpligt cement för ändamålet (exempelvis Anläggningscement). Ytterligare “angrepp” som kan skada betongen är sulfater, urlakning, reaktiv ballast, vissa bakterier, och sura ämnen (lågt pH). Dessa kemiska angrepp är inte så vanliga, och kräver som regel också hög fuktlast.
Ett annan typ av “angrepp” som egentligen inte skadar betongen i sig, är när klorider kommer tränger in i betongen eller när betongen karbonatiserat. Problemet med detta är att när det når järnen kan de börja rosta (om fuktigt), vilket i sin tur kan spräcka upp betongen och spjälka loss täckskiktet, vilket är problematiskt för konstruktionens bärighet.
Skadorna du fått på din garageplatta är sannolikt frysskador, orsakad av kombinationen saltvatten, cyklisk frysning och en betong som inte är anpassad för detta (ej lufttillsatt och/eller för högt vct). Och din betong är troligen ganska genomsläpplig för klorider (finns i tösalt), så risken för armeringskorrosion är förmodligen ganska stor. Dock har armeringsjärnen i din platta inte så stor betydelse, och den kan till och med vara oarmerad om underlaget är stabilt.
Om du inte gör något kommer problemet med “pulverisering av ytan” att fortgå och eventuellt öka i omfattning. Till att börja med måste först du ta bort all skadad betong, exempelvis genom att fräsa, slipa eller bila. Sedan kan du lägga på en cementbaserad avjämning/spackel anpassad för ändamålet (typ för parkeringshus, garage, balkonger, loftgångar, industrigolv, mm). För att säkerställa vidhäftningen finns vidhäftningsslamma, primer eller liknande, men det kan också vara fullt tillräckligt att fukta upp den gamla betongen ordentligt innan.
Pågjutningen/avjämningen kan ytbehandlas, för att dammbinda och göra ytan lite mer smutstålig. Man kan också tänka sig att du målar med en 2-komponentsfärg för betonggolv, de brukar ge en hård, slät yta som enkelt går att hålla rent.
Lycka till med garaget
Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group
Industrihampa ger byggbranschen positiv klimatskjuts. Snart pumpas koldioxidbindande byggisolering ut från det snabbväxande bolaget Ekolution i Staffanstorp.
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.