Studien visar att en gummiinblandning på 30 % minskade densiteten med 16,5 % och värmeledningsförmågan med 20,65 % jämfört med referensbetong. Den mekaniska hållfastheten minskade med högre gummihalt, men den relativa töjbarheten ökade. Genom att tillsätta glasfiber ökade både drag- och böjhållfastheten markant, samtidigt som töjbarheten förbättrades ytterligare.
Forskarna genomförde även tester av flytbarhet, byggbarhet och skiktvidhäftning för att fastställa ett optimalt vatten–bindemedel-förhållande anpassat till 3D-printerutrustningen. Mikrostrukturanalys med svepelektronmikroskopi användes för att studera bindningen mellan gummipartiklar, fiber och cementmatris.
Arbetet placerar sig i ett växande forskningsfält där 3D-printad betong kombineras med återvunnet material, men resultaten visar samma grundproblem som i tidigare studier: försämrad tryckhållfasthet vid hög gummiinblandning. Jämfört med tidigare försök med gummibetong för gjutning visar studien att fiberarmering är nödvändig för att nå tekniskt relevanta hållfasthetsnivåer i printade konstruktioner.
Återbruk av byggmaterial lyfts ofta som en nyckel för att vi ska klara klimatmålen, men vägen till storskalig försäljning är kantad av utmaningar. Nu undrar vi: Hur tar vi oss över hindren?
Åsa "Betongbruden" Karlström har bytt arbetsgivare. Hon saknar sin gamla bil som hon har så många minnen med. Men nu är det framåt som gäller, lite semester till och många lass betong.
Göteborgs botaniska trädgård har startat Sveriges första fröbank för vilda växter. Biologiska mångfald får ökad betydelse i planeringen av framtidens bostadsområden, stadsparker och infrastrukturprojekt.