Den andra ronden går till betong

Sveafastigheter håller som bäst på att jämföra trä och betong. Man gör det genom att bland annat jämföra två egna hus som ska byggas som är identiska, men med olika stommar, trä och betong.

Studien består av fem delar. I den första delen, som presenterades den 29 augusti, tog man med biodiversitet och adderade det till livscykelberäkning av stomme. Man valde att undersöka hur materialval påverkar biologisk mångfald vid råvaruutvinning, alltså på vad som händer i landskapet där materialen kommer ifrån – skogsbruk respektive täktverksamhet.

I den rapporten tog man hjälp av Plant, ett mjukvarubolag som gör klimatberäkningar åt bygg- och fastighetsbranschen, tillsammans med Chalmers.

Förutom de egna två husen undersökte man även 71 flerbostadshusprojekt (2017–2022), 33 trästommar och 38 betongstommar. som redovisats i klimatdeklarationer till Boverket. Då redovisade man följande resultat för klimatpåverkan, med klimatförbättrad betong i båda byggnaderna (A1-A5):
Trästommar: 206 kg CO₂e/m² BTA
Betongstommar: 282,3 kg CO₂e/m² BTA

Utan klimatförbättrad betong blev resultatet 211,1 för trä och 346,1 för betong.

Nu har den andra delen kommit. I första delen använde man sig av beräkningsmodellen ReCiPe för att addera biologisk mångfald till livscykelanalyser, i den andra delen har IVL Svenska Miljöinstitutet gjort en metodutveckling av ReCiPe, där olika scenarier av stommaterial har modellerats.

Läs de olika rapporterna här:
Trä vs betong del 1
Trä vs betong del 2

Här presenteras rapport del 2 i seminarieform

Enligt rapporten görs det ”genom att kombinera tre ansatser: (1) kvantifiering av potentiell påverkan på biologisk mångfald via LCA-metoden ReCiPe 2016, (2) separat redovisning av byggprodukters påverkan på markanvändning och markomvandling samt (3) en kvalitativ jämförelse mellan hyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk, med fokus på hur de båda metoderna påverkar biologisk mångfald och klimat.”

Resultaten i den andra delen redovisas i siffror som uttrycks i ReCiPes samlade endpoint-indikator (species.yr) per m2 bruttoarea (BTA). Trä har 1,89E-03 och betong 8,58E-04.

Resultatet visar att träbyggnad i standardutförande har den högsta totala påverkan, framför allt på grund av påverkan på biologisk mångfald till följd av markanvändning i skogsbruket. Betongbyggnaden uppvisar en lägre total påverkan.

– Även om det finns osäkerheter i kvantifieringen av biologisk mångfald inom livscykelanalys samt att vissa aspekter inte fångas är det ändå intressant att betong får ett bättre resultat när fler påverkanskategorier räknas in. Det visar att ett helhetsperspektiv är viktigt, säger Emke Vrasdonk, forskare inom livscykelanalys och biologisk mångfald, IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.

Det som framförallt gör att trä får sämre resultat är hur ReCiPe 2016 viktar effekten av markanvändning på biologisk mångfald, samt att det använda skogsbruket innebär långvariga ekologiska förändringar. Betong har lägre markpåverkan per funktionell enhet, särskilt när klimatförbättrad cement används.

Rapporten ger sig även in på att jämföra trakthyggesbruk, så kallat kalhygge, med den selektiva metoden hyggesfritt skogsbruk. Där der kalhygget högre påverkan på biologisk mångfald per kubikmeter producerat virke, enligt metoder som ReCiPe. Hyggesfritt skogsbruk bedöms ha betydligt lägre påverkan, men det saknas ännu konsensus och nyckeltal för att fullt ut inkludera detta i standardiserade LCA-modeller.

Rapporten avslutar med att poängterar att ekotoxicitet, det vill säga de negativa effekter som kemikalier eller andra ämnen har på ekosystemens organismer, inte ingår som påverkanskategori.

Sveafastigheter utlovar tre delar till där undersökning av arbetsplatsmiljön på respektive byggarbetsplats, livscykelanalys från de färdigbyggda husen samt undersökning av hyresgästers trivsel i de två husen ingår.